2015: Oljan, klimatet och slavarbetet i fokus

Oljepriset påverkar allt. Även den globala arbetsmarknaden. Men    det gör också Sepp Blatter, chef över fotbollsorganisationen Fifa. Många frågor bubblar på världens arbetsmarknad 2015. Vi listar några.

Just nu öses det ut billig olja på världsmarknaden. Priset är rekordlågt och ligger under 50 dollar per fat. Oljepris låter kanske inte så hett men det påverkar allt. Jobben. Säkerhetspolitiken. Klimatet.

På arbetsmarknaden handlar det om hur många nya jobb som ska skapas och i vilka branscher. Ett lågt oljepris kan stimulera ekonomin när det blir pengar över att satsa på jobb. Samtidigt missgynnas de företag som försöaker hitta energisnåla alternativ eftersom det blir billigare att vara kvar i gamla energislukande industrier.

De länder som hängt upp sina inkomster på olja har ett kärvt år framför sig. Den ryska ekonomin tros krympa med cirka 1 procent i år, vilket till stor del beror på ett sjunkande oljepris.

Hur den ryska ledaren Putin reagerar vet bara Putin. Många oroar sig dock för att han ska möta ett ökat folkligt missnöje med att göra fler utfall mot EU och USA och ge ökat stöd till nationalister i Europa.

Ett lågt oljepris drabbar även Iran och Venezuela hårt, länder som inte heller tillhör USA:s favoriter.

De senaste månaderna har allt fler varningar om prissänkningar (deflation) ljudit i Europa. Det sjunkande oljepriset är en bakomliggande orsak. Prissänkningar låter kanske bra, men det är i själva verket en mardröm för centralbanker och skuldtyngda ekonomier. När priserna sjunker väntar folk ofta med att handla. Fast om alla väntar så minskar efterfrågan och jobb går förlorade.

Deflationen påverkar även lönerna. Det blir svårare för facken att kräva löneökningar om priserna sjunker. Samtidigt kan deflationen användas som ett argument för högre löner.

I Tyskland och Kina stiger nu lönerna efter en medveten politik för att få upp efterfrågan. Årets fråga blir om högre reallöner ska bli sättet att bekämpa den ekonomiska krisen.

Att olja och klimat hänger ihop har knappt undgått någon de senaste åren då den globala uppvärmningen allt mer diskuterats.

I år löper millenniemålet ut och världen förhandlar om nya klimatmål (Post 2015). Facken ser det som en viktig fråga eftersom de anser att goda villkor i arbetslivet är en förutsättning för ekonomisk och ekologisk utveckling.

En av årets största frågor i EU handlar om frihandelsavtalet TTIP mellan EU och USA. Ett avtal tros bli klart i slutet av året. För facken gäller det att se till att avtalet inte innehåller några fällor som kan underminera deras roll.

För Svenskt Näringsliv och Businesseurope – arbetsgivarna på EU-nivå – är frihandelsavtalet av högsta vikt. De jobbar även mycket med EU:s digitala paket som ska lanseras i maj och ska öppna en större marknad för IT-bolagen. Arbetsgivarna bränner även mycket krut på EU:s arbete med regelförenklingar. De vill få bort ”krångliga” regler som påverkar företagen. Löntagarna kan dock oroa sig för sämre skydd för arbetsmiljön.

Andra viktiga frågor i år är Lavalfrågan och en förändring av tillämpningen av utstationeringsdirektivet samt frågan om en EU-reglering av arbetstider, vilket är på väg upp igen. EU-kommissio­nen har dessutom fullt upp med sitt stora investeringspaket som de presenterade i december och som de hoppas ska få i gång tillväxten i Europa igen. Den är lägre än i alla andra världsdelar.

Migrationen lär bli en fortsatt het fråga. Den humanitära situ­a­tio­nen ser fortfarande mörk ut. I Syrien och flera andra länder flyr människor från krig och skapar ett tryck på EU, vars gränsövervakning ska få mer resurser. Skillnaden mellan de innanför och de utanför EU:s murar lär fortsätta växa.

Den fria rörligheten har också lett till interna spänningar inom unionen. I maj går Storbritannien till val och där har EU-kritiska Ukip fått ett allt starkare stöd.

Hur var det då med Fifa?

Den 29 maj ska fotbollsorgani­sa­tionen välja ordförande. Det mesta talar för att Sepp Blatter sitter kvar. Pressen på Fifa och andra idrottsorganisationer ökar dock. Den senaste tiden har det varit flera avslöjanden om slavliknande villkor för dem som bygger VM-arenorna i Qatar. Fifa har börjat ta åt sig av kritiken, och om de börjar kräva att länderna som arrangerar VM ska leva upp till de mänskliga rättigheterna kan det få effekt för miljoner byggarbetare.

Läs också:

• Sveriges arbetsmarknad:  Det händer 2015