Årets julklapp: Lönelyft som räddar tillväxten

Det går att höja lönerna och samtidigt förbättra den globala ekonomin. Det är en julklapp från FN-organet ILO, som lagt fram en rapport som handlar om höjda löner på vinsternas bekostnad, för att få fart på tillväxten i världen. Dessutom tar rapporten upp ökade offentliga investeringar. Som bäst blir resultatet 6 procents högre tillväxt i G20-länderna.

Om de anställda får ordentliga lönelyft kan de handla mer och genom en världsomfattande ökad efterfrågan kan vi ta oss ur den globala ekonomiska nedgången. Resultatet blir även högre och mer rättvisa löner samt färre arbetslösa. Vinsterna kommer dock att sjunka och kapitalägarnas tillgångar kommer att minska.

Detta är grundtanken i rapporten från ILO. Rapportförfattarna Özlem Onaran och Giorgos Galanis skissar på en ny ekonomisk modell – löneledd tillväxt – för att råda bot på den ekonomiska krisen och för att skapa bättre löner och mer jobb.

En grundtanke i modellen är att lönernas andel av produktionens resultat ska öka på vinsternas bekostnad. Författarna lyfter också fram större offentliga investeringar.

– Löneledd tillväxt är en viktig komponent för att få ordning på världsekonomin och jag tror att det kommer att bli en del av LO:s framtida lönemodell, säger Claes-Mikael Jonsson på LO, som arbetar med ett förslag till ny lönemodell till nästa LO-kongress.

Tanken på en löneledd tillväxt är inte ny, men Özlem Onaran och Giorgos Galanis anser sig vara först med en modell för en sådan omläggning för hela världsekonomin.

I sin beskrivning av utvecklingen pekar de på att lönens andel av produktionsresultatet minskat sedan början på 1980-talet i spåren av de nyliberala reformerna. De skriver att ett problem är att lönen ofta bara betraktas som en kostnad och inte en grund för efterfrågan.

De konstaterar att minskade löneandelar lett till lägre tillväxt och hänvisar bland annat till en undersökning, som visar att en ökning av vinstandelen med en procentenhet i 13 länder medfört en minskning av den globala produktionen med 0,36 procent.

Özlem Onarans och Giorgos Galanis alternativa modell beskriver vi i punktform här intill. Det handlar bland annat om starkare fackföreningar, löneökningar på vinstens bekostnad och större offentliga investeringar.

– Det finns en praktisk baksida. Det gäller att få facken i olika länder att dra åt samma håll. Fack och länder som ställer sig utanför kraven på högre löneandelar kan få konkurrensfördelar, säger LO:s Claes-Mikael Jonsson.