Moralfilosof om marknaden som äter själar

Vad kan egentligen köpas för pengar? Amerikanskt medborgarskap, soldater som kämpar för ens sak, twitterföljare, sex, barn och njurar. I Vad som inte kan köpas för pengar försöker Harvard-moralfilosofen Michael J Sandel undersöka marknadens moraliska gränser. Vi har inte längre en marknadsekonomi, utan lever i ett marknadssamhälle, menar han. Ekonomtänkandet har krupit in under skinnet på oss, och in i våra privatliv.

Det leder också till en instrumentell syn på vår omgivning och männi­skorna omkring. Det illustreras med en förskola i Schweiz där en förseningsavgift gjorde att fler föräldrar hämtade sent. I stället för att ha dåligt samvete avhumaniserade föräldrarna pedagogen: Jag har betalt för den här extra timmen.

Sandel nämner samma problem vid försäljning av utsläppsrätter. Vi lägger samhällsansvaret på hyllan och kan se boten som en avgift.

Däremot ger moraliska normer – att det är fel att skräpa ner och att hybridbilar är bättre än stadsjeepar – en annan effekt. Människor är inte rationella Excelark utan socialt sammanhang. Som i exemplet med blodgivning, där flera teoretiker hävdar att när det blir kommersialiserat förlorar många intresset av att göra det ideellt.

Den här boken borde finnas med i alla grundkurser i ekonomi. Vilka värden ska skyddas i den ekonomiska marknaden? Pratar vi inte om det kommer marknadstänkandet att äta upp våra relationer och själar. För trots ekonomtänkandet är inte gemenskap och generositet begränsad resurser, snarare är de som muskler som blir starkare ju mer de tränas.

Ida Therén