Belgisk strejkilska mot regeringsplaner
Stilla julefrid i förtid? Nej, snarare är det en jäsande ilska som ligger bakom den stiltje som härskar då ännu en storstrejk får Bryssel att tystna.
Vid trafikknuten Delta — en belgisk motsvarighet till Gullmarsplan — var skillnaden markant på måndagen då bussar, tåg och tunnelbanor stod still. Och den normalt så intensiva trafiken in från motorvägsringen runt staden var också nästan helt borta.
I stället vakade fackförbundsaktivisterna Phillipe Brunelli och Monique Lermusiaux över en brasa mitt på gatan.
– Vi står enade mot en regering som bara lyssnar till företagen och deras rop på mer pengar, hävdar Brunelli.
– De rika vill ha en arbetarklass som är flexibel, där de kan välja och vraka mellan de anställda. För mig är det här en ren klasskamp, tycker Lermusiaux.
Strejkilskan som har rått i Belgien under hela hösten riktas främst mot högermittenregeringens planer på höjd pensionsålder och ett slopande av den automatiska årliga uppräkningen av existensminimum. Inför nästa veckas generalstrejk manar fackförbunden regeringen att sträcka ut handen genom att åtminstone börja diskutera en förmögenhetsskatt.
Regeringens vilja att ge med sig tycks emellertid liten.
– Vad jag vet så är det inte fackförbundens uppgift att skriva regeringsprogram, säger näringsminister Willy Borsus till tidningen Le Soir.
Fakta: Strejkerna i Belgien
- Varje måndag den senaste tiden har Belgiens provinser i tur och ordning gått ut i strejk mot regeringens politik. På måndagen var turen kommen till huvudstaden Bryssel och det omgivande Brabant.
- Protesterna är tänkta att kulminera nästa vecka då hela Belgien går ut i generalstrejk måndag den 15 december. Facken har samtidigt aviserat om fortsatta protester efter årsskiftet.
- Belgien leds sedan i oktober av en fyrpartiregering med 38-årige Charles Michel som premiärminister. I koalitionen ingår liberala MR från den fransktalande delen av landet samt liberala VLD, kristdemokratiska CDV och separatistiska NVA från den flamländska sidan. (TT)
