”Så får vi bukt med fifflet”

För att komma till rätta med fifflet löner och ersättningar på arbetsmarknaden behövs något slags system som visar vilka företag som är i farten och det borde finnas en individuell registrering av arbetsgivaravgiften varje månad.

Det säger Pia Bergman, som är Skatteverkets nationella samordnare i arbetet mot grov organiserad och grov ekonomisk brottslighet. På Skatteverket är det runt 400 i landet som jobbar med detta och sedan starten 2009 har man fått in sex miljarder i extra i skatt.

– Om vi misstänker att skatter och avgifter inte redovisas riktigt gör vi kontroller, säger Pia Bergman.

Det bygger på tips från allmänheten eller uppgifter från andra myndigheter. Hittills har de undersökt 3 000 företag och 3 000 personer. Om de stöter på utländska arbetstagare och inte kan fastställa att de ska betala skatt i Sverige så skickar de kontrolluppgifter till hemlandet. Och gruppen har skickat 800 sådana kontrolluppgifter. Anställda i utländska bolag som har verksamhet i Sverige behöver inte betala skatt här om de är här kortare tid än 183 dagar. Om jobbet är längre ska de betala skatt från första dagen i Sverige.

– Byggbranschen dominerar i vårt arbete, säger Pia Bergman.

Kontrollen av fifflet rör både företag och anställda från Sverige och från andra länder. Och de som kommer från andra länder kommer i första hand från Polen, Baltikum och länderna på Balkan.

– Ett problem är att vi inte känner till vilka företag som är verksamma här. Därför behövs något system som synliggör alla företag som är aktiva i Sverige, säger Pia Bergman.

Dessutom tycker hon inte att det duger att arbetsgivaravgifterna registreras först året efter. För att få kontroll och kunna ingripa vill hon att arbetsgivaravgiften för alla anställda ska redovisas varje månad.