T-Pain utmanar musikvärldens krav på äkthet
Vi kan låta som en man, men vara en kvinna. Vi kan bli sångare trots att vi knappt kan sjunga rent. För människans röst är en falsk representation, en identitetsmarkör som ljuger.
Fråga bara den amerikanska sångaren T-Pain.
Från och med debutalbumet 2005 har han fått personifiera autotune – en ljudeffekt som hjälper sämre sångare att hålla tonen. Albumet blev en succé men skapade samtidigt en hätsk debatt i hiphopvärlden om vad som verkligen är genuint, en konflikt som kulminerade när Jay Z släppte singeln ”D.O.A.” (Death of Autotune). Det var en omaskerad attack på T-Pain, och hans syntetiska musik. Hans röst var fejk. Det var problemet.
Ljudkonstnären Siri Landgren behandlar både T-Pain och den manipulerade rösten i sitt stycke The Voice is False, nyligen uppfört på festivalen Sound of Stockholm. Stycket består av en text som Landgren läser upp via en serie rösteffekter: autotune, delay, kompressor. På tio minuter hinner hon låta som trettio olika personer, ibland inte ens mänsklig. Det är icke-autentiskt, och det är hela poängen.
Landgren vill berätta hur lurade vi blir av röster och ljud i samtiden, hur de ger felaktiga bilder av exempelvis könstillhörighet. Hon varnar för att det vi hör är fusk – eller bara autotunat.
T-Pain, eller Faheem Rasheed Najm som han egentligen heter, blev uppriktigt ledsen över hånen. Han uttryckte dessutom känslorna offentligt, vilket stred mot allt förväntat inom hiphopkulturen. Han var äkta, i motsats till sitt artistjag.
Nyligen spreds en video på nätet där T-Pain sjunger live, utan autotune. Det låter inte alls dåligt. Det låter mycket bra.
David Nyman