På pappret behandlar socialförsäkringarna män och kvinnor lika, i praktiken får de olika ersättning. En ny forskningsrapport visar hur den könssegregerade arbetsmarknaden drabbar kvinnor i livets alla skeden.

Den 1 januari 1971 slopades sambeskattningen av makars inkomster, så att gifta kvinnors arbete lönade sig lika mycket som mäns. 1974 infördes föräldraförsäkringen, ett sätt att underlätta kvinnors inträde på arbetsmarknaden. För bland andra LO var det inte självklart att bejaka de här reformerna.

40 år senare ses det som självklart att lagarna inte är utformade så att kvinnor och män ska behandlas olika. Ändå kan reglerna få olika effekter, visar en forskningssammanställning som Delegationen för jämställdhet i arbetslivet publicerar i dag, fredag.

Arbetslöshetsförsäkringen ger i snitt lägre ersättning till kvinnor än män, en spegling av inkomstskillnaderna mellan könen, och av att de kvinnor som arbetar deltid har kortare deltider än de deltidsarbetande männen. Men framför allt drabbas kvinnor, som ju arbetar deltid i högre grad än män, hårdare av att Alliansregeringen begränsade möjligheten att fylla ut deltidsjobb med a-kassa till 75 dagar.

– Tanken var att pusha deltidsarbetslösa att hitta heltidsjobb, säger Gabriella Sjögren Lindquist, en av redaktörerna bakom rapporten. Intervjustudier visar att det blev precis tvärt om. När de 75 dagarna är slut säger de deltidsarbetslösa upp sig, eftersom de får bättre ersättning som heltidsarbetslösa. Därmed tappar de sitt nätverk på arbetsmarknaden och blir mindre attraktiva för arbetsgivarna.

I det nya ålderspensionssystemet ska inkomster under hela livet påverka pensionen. En rad studier har visat att det leder till lägre pensioner för kvinnor, som har lägre löner, tar ut mer föräldraledighet och oftare arbetar deltid.

– Det nya pensionssystemet gäller fullt ut för alla som är födda 1954 eller senare, påpekar rapportens andra redaktör Eskil Wadensjö. En kvinna född 1954, som redan hade påbörjat sitt yrkesliv när systemet infördes på 1990-talet, kunde inte förutse att deltidsarbete och några år hemma med små barn skulle leda till kraftigt försämrad pension. Och hon kan inte arbeta mer retroaktivt.

50 procent av kvinnorna beräknas få garantipension när de blir gamla, alltså grundersättningen för dem som har tjänat in låg eller ingen pension. Ett problem med garantipensionen är att den följer prisutvecklingen, inte inkomstutvecklingen, och alltså släpar efter såväl lönerna som inkomstpensionerna.

I rapporten föreslås därför att också garantipensionen blir inkomstindexerad. När rapporten presenterades på fredagsmorgonen invände Anna Hedborg, ordförande för Delegationen för jämställdhet i arbetslivet, att en stor del av dem som arbetar heltid hela livet då inte skulle få ett öre mer i pension än dem som bara har garantipension. Redan nu är pensionsreformens princip att arbete ska belönas med bättre pension hotad, förstärkt garantipension kan omintetgöra den.

Lika regler för män och kvinnor kan alltså resultera i olika stora utbetalningar från socialförsäkringarna. Men tillämpas dessutom reglerna olika beroende på kön? Ruth Mannelqvist, professor i juridik, visar i sitt bidrag i rapporten att män och kvinnor kanske inte är lika inför lagen. I mål där förvaltningsrätterna prövar rätten till sjukpenning eller sjukersättning använder jurister, läkare och de försäkrade själva olika argument beroende på om målet gäller en man eller en kvinna.

Även om materialet är begränsat finns ett klart mönster. En kvinna som har flera små barn att ta hand om antas inte vara motiverad att arbeta (vilket antas tala mot att bristande arbetsförmåga skulle ligga bakom hennes krav på ersättning) För män gäller det motsatta: En man som lever ensam, utan barn att försörja, anses klent motiverade att jobba.

Rapporten utgår från frågan om socialförsäkringen gynnar jämställdhet mellan män och kvinnor, eller tvärtom förstärker skillnaderna mellan könen. Men de kanske mest uppseendeväckande resultaten gäller klyftan mellan utrikes födda och dem som är uppvuxna i Sverige.

Sysselsättningen är mycket lägre bland de utrikes födda – i de flesta åldrar ligger förvärvsfrekvensen under 60 procent för de utrikesfödda kvinnorna, och under 70 procent för männen. Mot över 90 procent bland svenskfödda män. Det här resulterar bland annat i stora skillnader i pension. Den växande grupp som invandrat till Sverige i vuxen ålder har inte chansen att ens få full garantipension, eftersom det kräver 40 års bosättning i Sverige.

Frågan är om de klyftor som syns i sjukpenning, pension och i viss mån arbetslöshetsersättning kan minskas genom justeringar i socialförsäkringarna.

– Att ersättningarna från socialförsäkringen blir så olika är en konsekvens av mäns och kvinnors olika positioner i arbetslivet, säger Lena Granqvist, utredare vid Saco och ledamot av Delegationen för jämställdhet i arbetslivet. Jag tror att vi i första hand ska angripa orsakerna. Inte minst valet av utbildning är viktigt.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) håller med.

– En del kan vi göra genom att skruva i socialförsäkringarna. Där är föräldraförsäkringen central, och vi tar ett steg genom att vika en tredje månad åt vardera föräldern. Men i grunden måste svaren sökas på den ojämställda arbetsmarknaden.

 

Läs även ledare: ”Viktigt med könsneutral lag”