Osäker effekt av sänkta lägsta löner

Konjunkturinstitutet anser att höga lägstalöner sänker sysselsättningen. Samtidigt kan Konjunkturinstitutet inte säga vilken effekt sänkta lägstalöner skulle ha.

Det framgår av KI:s årliga Lönebildningsrapport. Syftet med den är att ge underlag åt arbetsmarknadens parter och Medlingsinstitutet. Årets rapport behandlar lägsta löner, anställningsstöd och jämviktsarbetslöshet.

Åsa Olli Segendorf har arbetat fram rapporten. Hon förklarar att det finns många studier om lägsta löner och sysselsättning. Resultaten i dem spretar åt olika håll, enligt henne, och hon säger att sammantaget visar studierna att ett 10-procentig ökning av lägsta lönerna leder till en minskning av sysselsättningen med 2-3 procent. Men hon kan inte säga vad en sänkning av lägsta lönerna gör med sysselsättningen.

Sverige har förhållandevis höga lägsta löner och Konjunkturinstitutet förklarar att mycket tyder på att höjda lägsta löner har negativ effekt på sysselsättningen. Samtidigt som det kan leda till att arbetsgivare ersätter anställda med låg produktivitet med anställda som har hög produktivitet. Och i det kan ligga ett högre omvandlingstryck och utveckling av produktionen. Fack och arbetsgivare har ingen gemensam syn på lägstalönerna. Almegas vd Jonas Milton säger:

­ – Jag har alltid hävdat att lägstalönerna har stor betydelse för dem som är utanför arbetsmarknaden. Lägstalönerna har stor betydelse för utanförskapet. Och det är ju bra att det i någon mån bekräftas i den här rapporten.

Och Jonas Milton tillägger att de som får jobb med låga löner som regel inte stannar kvar på dem utan går vidare till bättre betalda jobb.

Konjunkturinstitutet presenterar en studie om detta. Ett problem är att bortfallet är mycket stort. Resultatet är dock att två av tre går vidare till bättre betalda jobb.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson har en annan syn. Han hävdar att höga lägsta löner inte alls påverkar sysselsättningen – inte på kort sikt och troligen inte heller på lång sikt.

– Vilka skulle få jobb om lägstalönerna var lägre? Svaret är att det inte finns någon efterfrågan, säger han och hänvisar till yrkesintroduktionsavtal, som innebär mycket låga lönekostnader för arbetsgivarna. Trots det har nästan inga fått sådana anställningar.

Torbjörn Johansson säger att facket vill ha lägstalöner som åtminstone hänger med i den allmänna löneutvecklingen.

– Vi vill ha löner som man kan försörja sig på. Vår inställning har gjort Sverige till ett av de rikaste och mest effektiva länderna.

Konjunkturinstitutets rapport konstateras att lönebildningen i Sverige är ansvarsfull, att sysselsättningen ökat de senaste åren samtidigt som arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå.

I sin rapport resonerar Konjunkturinstitutet om anställningsstöd och kommer fram till att anställningsstöd ökar sysselsättningen.

I en bedömning, som Åsa Olli Segendorf beskriver som osäker, kommer jämviktsarbetslösheten att vara hög de närmaste tio åren. Och förklaringen till det är att problem med matchningen och integrationen av invandrare. Enligt Konjunkturinstitutet går det att sänka jämviktsarbetslösheten genom att allt fler integreras på den svenska arbetsmarknaden.