Antalet utstationerade arbetstagare ökar. De flesta kommer från Polen, Tyskland och Indien. Och de utländska arbetstagarna arbetar i första hand i bygg- och databranschen.

Det framgår av statistik från Arbetsmiljöverket. Sedan 1 juli förra året ska utländska arbetsgivare anmäla utstationering och en kontaktperson till ett register hos Arbetsmiljöverket.

– Vi vet inte den korrekta siffran, men det vi kan visa i vår statistik verkar inte helt fel. Det verkar som att anmälningsbenägenheten är ganska stor, säger Alexandra Falke på Arbetsmiljöverket.

Hon berättar att sedan 1 juli 2013 har sammanlagt 50 000 arbetstagare anmälts som utstationerade – en del av dem kan ha kommit flera gånger så de anmälda utstationerade människorna kan i verkligheten vara färre.

Dan Holke, chef för LO-TCO Rättsskydd, säger att det troligen är arbetsgivare som är hyfsat seriösa som anmäler till Arbetsmiljöverket. Han vet att det är många i byggbranschen som inte anmäler sig.

Enligt Arbetsmiljöverket pågår de flesta utstationeringar mellan 10 och 30 dagar. Som utstationerad räknas den som skickas till ett annat land av sin arbetsgivare för att arbeta under en begränsad tid.

Deras arbetsförhållanden regleras i utstationeringslagen, som bygger på ett direktiv från EU. Lagen innebär att de utstationerade bara kan kräva miniminivå när det gäller bland annat lön, arbetstid och semester. Och det gör att de oftast har sämre villkor än dem som jobbar permanent i Sverige.

Enligt Arbetsmiljöverkets statistik har antalet utstationerade ökat sedan förra hösten. I september i år var antalet 10 641 personer och det var en ökning med ungefär 3 700 jämför med samma månad förra året. I oktober i år sjönk det sammanlagda antalet till 8 462, ungefär 600 fler än i oktober i fjol.

Av de utstationerade i Sverige i oktober arbetade cirka 3 800 personer, nästan hälften, i byggbranschen och omkring 1 200 i databranschen. Närmare 1 700 kom från Polen, nästan 1 600 från Tyskland och runt 1 000 från Indien.