Avveckla etableringslotsarna direkt. Förslaget kommer från Arbetsförmedlingen, som vill gå snabbare fram än regeringen.

I budgeten föreslår regeringen att lotsarna ska avvecklas steg för steg med start 2016. Den modellen kan leda till att lotsarna säger upp sina avtal i förtid. Därmed uppstår risken att Arbetsförmedlingen inte får fram lotsar till alla som vill ha.

Alla nyanlända har rätt till en lots även nästa år. Först 2016 vill regeringen att tjänsten ska behovsprövas.

Arbetsförmedlingen är kritisk till etableringslotsarna. De lägger inte tillräcklig kraft på att hjälpa människor till jobb utan hjälper till med allt möjligt annat. Orsaken är att deras uppdrag är otydligt. Alliansregeringen talade inte om vad de ska lägga krut på.

Ersättningen uppmuntrar inte lotsarna till kvalitet. Arbetsförmedlingens egen kontroll brister. Valfriheten fungerar inte som den ska.

Enligt budgeten ska Arbetsförmedlingen ska ta över mer av lotsandet i egen regi.

Nästan 39 000 nyanlända deltog i arbetsförberedande aktiviteter, svenska för invandrare och samhällsorientering i september. Enligt Arbetsförmedlingen utgör de ”ett nödvändigt tillskott på arbetsmarknaden för att Sverige ska klara sin framtida försörjning”.

Orsaken är helt enkelt att det föds för få människor i Sverige.

14 procent av de nyanlända jobbar redan under etableringsfasen – två procent mer än 2013.

Fler nya har läst på högskolan

Fler högutbildade kommer till Sverige.

36 procent av de nyanlända i september hade högst grundskola i bagaget – jämfört med 45 procent i september 2013.

33 procent hade högskoleutbildning. Det är samma nivå som siffrorna för hela befolkningen.

Drygt 15 000 har hittills skrivits ut från Arbetsförmedlingens så kallade etableringsuppdrag. Hälften av dem hamnar antingen i jobb- och utvecklingsgarantin eller i ungdomsgarantin.

En fjärdedel går vidare till jobb eller studier.