Regeringen vill ta bort etableringslotsarna. Förslaget presenteras i budgeten. Dessutom begravs den gamla regeringens förslag om nystartszoner slutgiltigt.

Hittills i år har etableringslotsarna kostat nästan 800 miljoner kronor. De ska hjälpa nyanlända invandrare till jobb och utbildning. Det har de inte lyckats med särskilt bra.

Riksrevisionen telefonintervjuade 910 nyanlända om deras erfarenheter av etableringslotsar tidigare i år. Nästan hälften svarade att lotsarna inte hade hjälpt dem att få jobb. Drygt en tredjedel svarade att lotsarna hade ökat deras chanser på arbetsmarknaden.

Nu flyttar regeringen i stället över mer pengar till Arbetsförmedlingen. De ska användas för att hjälpa nyanlända till jobb och studier.

Etableringslotsarna kom till för snart fyra år sedan som en så kallad valfrihetsreform. Alla nyanlända fick rätt att välja etableringslots.

Valfriheten har sina begränsningar. Lotsföretagen presenterar sig med ungefär samma budskap på Arbetsförmedlingens hemsida – enbart på svenska. Det gör inte valet lättare för nyanlända som inte har lärt sig språket, konstaterade Riksrevisionen i en kritisk rapport tidigare i år.

Utredarna fick bland annat höra historier om etableringslotsar som lockar till sig nyanlända invandrare med löften om gratis mobiltelefon.

Redan alliansregeringen backade från sitt eget förslag om nystartszoner när EU började muttra om olagligt statsstöd i april. Förslaget begravs slutgiltigt i budgetpropositionen. Nystartszoner skulle ”bryta bidragsberoende och långtidsarbetslöshet” i segregerade förorter.

Etableringslotsarna ska ses över. Målet är att lotsarna ska bli en behovsprövad insats från och med 2016.