Skatterna kommer nästa år att höjas med drygt tjugo ­miljarder kronor. Men höjningarna i den nya budgeten bleknar jämfört med sänkningarna förra regeringen gjorde. Och ekonomer hävdar att det framöver kommer behövas betydligt större steg.

– Skattekvoten föll med fyra procentenheter under alliansregeringen. De höjningar som nu föreslås innebär inte alls någon kraftig ökning av skatte­kvoten, mindre än en procentenhet. Så det är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt för att värna välfärdens långsiktiga finansiering, säger Stefan Carlén, chefsekonom på Handels.

skatteforandringarFörändringarna på skatteområdet som genomförts under de gångna åtta åren innebär en varaktig försvagning av statens finanser med 135 miljarder kronor, enligt Arbetets sammanställning av beräkningarna i Finansdepartementets propositioner. Budgeten som nu lagts fram innebär en permanent förstärkning med 28 miljarder kronor.

– Det är en väldig skillnad i storleksordning. Det är en mycket liten del som nu återställs, säger Göran Zettergren, TCO:s chefekonom.

Han hävdar att de tidigare skattesänkningarna har orsakat ett underskott i statens finanser, som inte kan förklaras med den svaga konjunkturen.

– Fram till och med 2009 var skattesänkningarna finansierade genom att utgifterna minskade i motsvarande grad. Från 2010 och framåt var de i stället ofinansierade. Det är då det strukturella underskottet dykt upp, och varken regeringen eller allianspartierna har förklarat hur det ska täckas upp, säger Göran Zettergren.

Han betonar att det inte är något problem att ha offentliga underskott i dåliga tider.

– Det problematiska är att underskotten orsakas av permanenta skatte­sänkningar och inte av tillfälliga satsningar för att få fart på ekonomin. Om man vill hålla fast vid överskottsmålet även på lite längre sikt måste man antingen ta tillbaks de flesta av sänkningarna, höja andra skatter eller skära ned i utgifterna, fortsätter Göran Zettergren.skattekvot

Andra ekonomer påtalar att det är de lågt hängande frukterna på skatteområdet som regeringen nu plockar. Jobbskatteavdragen har kommit att innebära 100 miljarder kronor i minskade skatteintäkter årligen. Drygt två av dessa miljarder ska nu tas tillbaka genom att avdraget börjar trappas av för månadslöner över 50 000 kronor. Den särskilda löneskatten för personer över 65 år som slopades av den förra regeringen återinförs på en ny lägre nivå. Höjda fordons-, tobaks- och alkoholskatter är något som både blocken ställt sig bakom på senare år.

Den enskilt största posten är ett slopande av de nedsatta arbetsgivaravgifterna för ungdomar. En reform som har kritiserats för att vara ett dyrt och ineffektivt sätt att angripa ungdomsarbetslösheten. Flera tunga remissinstanser, däribland Arbetsförmedlingen, tillstyrker också förslaget. Expertmyndigheten Institutet för arbetsmarknadspolitisk och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) befarar inga stora negativa effekter av att ungdomsrabatten tas bort.

– I den allmänna debatten har det rests farhågor om att en höjning, av den typ som föreslås, kan ha stora negativa sysselsättnings­effekter. Vi har dock varken kunnat finna några tydliga empiriska bevis eller teoretiskt stöd för idén om asymmetriska responser av detta slag, skriver myndigheten.