– De omotiverade skillnaderna i hur enskilda får sin rätt till ersättning bedömd är så stora att problemet måste upp till diskussion vid förvaltningsdomstolarna, anser Emma Rönnström, projektledare bakom den rapport som ISF presenterar i dag, måndag.

Varje år fattar Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten miljontals beslut om sjukpenning, sjukersättning, livränta, bostadstillägg och andra förmåner. I drygt 50 000 fall där den enskilde har fått avslag begär han eller hon att myndigheten ska ändra beslutet.

De som begär ändring och är födda under månadens första halva hamnar hos Försäkringskassans omprövningsenhet i Stockholm, medan de som har födelsedag den 16:e–31:a i månaden får sin sak prövad av omprövningsenheten i Jönköping eller Göteborg. Den här helt slumpmässiga uppdelningen har forskarna vid ISF utnyttjat för att se om människor behandlas lika.

När alla omprövningsärenden från och med januari 2009 till och med juni 2013 ställts samman visar det sig att drygt åtta procent av dem som är födda tidigt i månaden får bifall på sin begäran om sjukpenning – mot närmare 15 procent av dem som är födda sent i månaden.

– Det betyder drygt 70 procents större chans för dem som är födda sent i månaden, konstaterar Emma Rönnström.

Mönstret är detsamma i fråga om sjuk- och aktivitetsersättning, där de som är födda sent i månaden har 60 procents större chans att få rätt än de som är födda tidigt, och i ärenden som gäller arbetsskadeersättning, där skillnaden är knappt 50 procent. Skillnaderna är statistiskt säkerställda: De som har oturen att ha födelsedag i början av månaden, och får sin överklagan omprövad i Stockholm, kan räkna med en mer restriktiv bedömning.

En sådan omotiverad skillnad borde rimligen rättas till när avslagsbesluten överklagas till Förvaltningsrätten. Möjligheten att vända sig till domstol ska ju garantera att alla människor är lika inför lagen.

Men även efter att förvaltningsrätten har bedömt ärendena kvarstår skillnaden. Då forskarna lägger ihop möjligheten att få rätt, antingen vid Försäkringskassans egen omprövning eller genom att överklaga till förvaltningsrätten, har 15 procent av dem som är födda i början av månaden fått kassans ursprungliga ”nej” till sjukpenning ändrat till ett ”ja”. Intressant nog är samtliga tolv förvaltningsrätter i landet mer restriktiva med att ändra avslagsbesluten för dem som är födda tidigt än för dem som är födda sent i månaden.

– Domstolarna är måna om sin självständighet; de ska vara en fristående makt vid sidan av den lagstiftande och den verkställande makten. Men rapporten visar att de inte står särskilt fria i förhållande till Försäkringskassan, kommenterar ISF:s generaldirektör Per Molander.

De ganska få avslagsbeslut i förvaltningsrätterna som överklagas till nästa instans, kammarrätten, förändrar inte bilden. När såväl Försäkringskasssans egen omprövning som prövningen i förvaltningsrätt och kammarrätt slås ihop är det knappt tolv procent av dem som är födda tidigt i månaden och bor i Stockholm som lyckats få ett avslag om sjukpenning ändrat till ett bifall. Bland dem som är födda sent i månaden och bor i Jönköping är siffran över 25 procent.

För säkerhets skull har forskarna undersökt om det finns skillnader i kön, ålder, härkomst, utbildningsnivå eller liknande mellan individer i de olika grupperna som skulle kunna förklara att vissa bedöms mer generöst än andra. Det finns det inte.

Förklaringen måste i stället främst ligga hos domstolarna. De har stor frihet att organisera sig olika, och att välja om de ska hämta in kompletterande yttranden från Försäkringskassan och medicinska bedömningar från läkare. Förenklat gäller att förvaltningsrätter som utreder ärendena grundligare också är mer benägna att ändra Försäkringskassans avslagsbeslut.

Men framför allt finns ett stort utrymme för tolkning av bestämmelserna om sjukpenning. Och det utrymmet använder domstolarna olika.

Bedömningen påverkas också av om den som överklagar har ett juridiskt ombud till sin hjälp (ombuden ombesörjs i de flesta fall av facket). Att ha ett ombud, att skaka fram nya läkarintyg, och att en muntlig förhandling hålls i förvaltningsrätten är faktorer som ökar den enskildes chans att få rätt.

– En slutsats är att rättssäkerhet kostar, säger Emma Rönnström.