Läraren som inte tar rast

Nu måste politikerna visa att de menar något med löftena om en bättre skola. Inom 100 dagar måste det finnas beslut om höjda lärarlöner och åtgärder för en mer likvärdig skola. ”Annars kommer luften att gå ur många lärare”, säger Bo Jansson, ordförande för Lärarnas riksförbund.

Antalet lärare som säger upp sig från jobbet är större än antalet lärare som går i pension, säger Bo Jansson. Det behövs snabba åtgärder för att få skolan att fungera bättre och nyckeln till det är enligt honom att lärarna får bättre villkor.

– Det som är bra för dem som jobbar i skolan är bra för eleverna.

Lärarna har tidigare krävt 10 000 kronor mer i månaden. I dag ligger genomsnittslönen strax under 30 000 kronor i månaden. Bo Jansson säger att ingångslönen borde vara 30 000 kronor i månaden och att det ska vara möjligt att dubbla sin lön under ett yrkesliv.

Han vet inte riktigt hur det ska gå till och han kan konstatera att det är svårt att få igenom så stora lönelyft i en avtalsrörelse. Bo Jansson tänker sig därför trepartssamtal – mellan stat, fack och arbetsgivare – för att komma vidare.

– Arbetsbördan måste minska. Vi behöver få höra att man litar på oss och att vi får arbeta under större eget ansvar och frihet. Och att det finns en tillit till att vi gör ett bra arbete, säger han.

Större likvärdighet för landets skolor är ett viktigt krav för Lärarnas riksförbund (LR), och ett första steg är att se till att finansieringen blir nationell. Det innebär förstatligande, anser LR.

Enligt facket skapar kommunal finansiering ojämlikhet, eftersom kommunerna satsar så väldigt olika.

Hur stora skillnaderna är visar statistik från SCB: Arjeplog, den kommun som satsar mest, betalar 74 000 kronor för varje elev i grundskolan per år, medan Österåker, kommunen som satsar minst, bara lägger 34 000 kronor per elev och år.

– Skolan skulle kunna kompensera för det som elever inte får hemifrån. Det är med smärta som vi sett klyftorna öka. Elever som inte får stöd hemma lyckas inte längre i samma omfattning som tidigare.

Facket vill att en parlamentarisk utredning om styrning och finansiering av skolan tillsätts omedelbart. Och att förslagen genomförs 2016.

Bo Jansson har varit lärare i grundskolan i 35 år. Sitt lärarjobb har han på Engelbrektsskolan som ligger bara en kvarts promenad från fackets kontor på Sveavägen i Stockholm.

För honom var vägen till lärarjobbet inte spikrak. Han läste sociologi och statsvetenskap på universitet och tyckte han hade tid och ork över. Och började vikariera som lärare.

– Wow! Jag kände att jag kunde göra skillnad för eleverna. Och jag ville göra skillnad.

Han brinner för undervisningen och säger att lärarjobbet är som bäst när han ser elever uppleva glädje över att kunna mer och när de med sin kunskap och sina frågor börjar se samband och mönster.

Kunskap är viktigt, men det är inte alltid Bo Jansson använder nyttoargument. Många gånger pratar han i stället om bildning och att det är kul att kunna saker.

Men lärarjobbet kan också vara slitsamt och tungt.

– Jobbet är som sämst när man inte får rätt förutsättningar för att göra det.

Det har gått utför med skolan sedan kommunaliseringen i slutet av 80-talet, det anser både Bo Jansson och Lärarnas riksförbund. Sedan reformen har lärarnas arbete och betydelse nedvärderats och resurserna i skolan minskat. Samtidigt har elevernas eget arbete betonats och det har många av friskolorna lyft fram ännu mer. Men:

– Skolan har inte anpassats till det här. I stället för individualisering av undervisningen har eleverna fått ägna sig åt ensamarbete utan lärarstöd. En sådan utveckling passar alltför väl ihop med nedskärningar och med att minska lärarnas betydelse.

Bo Jansson berättar om skolchefer som säger till lärarna att de som gillar undervisning så mycket ska få undervisa ännu mer. Men baksidan är att lärare som tvingas undervisa allt mera inte hinner ha ordentlig kontakt med eleverna.

Skolan har varit i centrum i årets valdebatt, vilket glädjer Bo Jansson, som nu tror på en vändning. En vallokalsundersökning visade att en mycket stor del av väljarna anser att skolan är den viktigaste politiska frågan.

– Alla elever i hela landet har rätt till bra utbildning. Om kommuner och friskolor inte ser till att lärarna får bättre villkor kommer det snart inte att finnas några utbildade lärare kvar.

Det finns två lärarfack: Saco-anslutna Lärarnas riksförbund, med knappt 90 000 medlemmar, och det dubbelt så stora Lärarförbundet, vars 230 000 medlemmar ingår i TCO.

Bo Jansson berättar att det förts diskussioner om samgående mellan lärarfacken, dock utan framgång. Han ser en principiell skillnad och det är att hans eget fack inte organiserar chefer.

Lärarfacken har också olika syn på förstatligande av skolan. Bo Janssons eget fack strejkade i protest mot kommunaliseringen, medan Lärarförbundets medlemmar jobbade på.

– Sånt sätter spår. Men det viktiga är ju att vi samarbetar nu och att vi förhandlar gemensamt och sluter avtal tillsammans.

 

Bo Jansson om …

… obligatoriskt gymnasium?
– Kanske inte rätt metod, man borde sätta in stöd till dem som behöver det mycket tidigare.

… friskolor?
– Sverige borde ha infört begräns­ningar på 90-talet, skolan passar inte att vara som vilken affärsdrivande verksamhet som helst.

… vinstdrivna friskolor?
– Tror jag inte kommer att finnas kvar, en majoritet av alla partiers väljare vill att vinst förbjuds eller att den ska återinvesteras.

… fri etableringsrätt?
– Nej. Det lär vara svårare att starta en korvkiosk än en friskola. I dag har kommunerna ingen möjlighet att planera skolverksamheten, eftersom friskolor har fri rätt att etablera sig.