Nya, roliga sätt att beräkna arbetslöshet
Bara några veckor efter maktskiftet var det dags att damma av en klyscha från 2006. Kring mitten av 00-talet pågick en livlig debatt om något som kallades ömsom ”bred”, ömsom ”dold”, ömsom ”verklig” arbetslöshet. Kärnan i resonemanget var att den officiella arbetslöshetssiffran inte berättade hela sanningen, och att många arbetslösa gömdes under andra beteckningar.
Under alliansregeringen fick vi inte höra mycket om detta, men nu är det dags igen. Budskapet denna gång är att den verkliga arbetslösheten ligger på en av de lägsta nivåerna sedan 90-talskrisen. Eftersom den officiella arbetslösheten på senare år parkerat kring 8 procent är det nog en och annan som undrar hur Svenskt Näringsliv kom fram till sin alternativa verklighetsbeskrivning.
Svaret står att finna i den modell som experterna använder för att få fram den så kallade dolda arbetslösheten. Hit räknas nämligen personer i arbetsmarknadspolitiska program, samt långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar som inte anses vara motiverade av ohälsa. Hur skiljs då agnarna från vetet? Jo, i sant bakåtsträvande anda antas att förtidspensionssystemet nådde sin fulländning för mer än femtio år sedan. Med andra ord, förtidspensioneringarnas andel år 1963 är det som kan förklaras av sann ohälsa, resten är pjosk. Att kvinnorna då ännu inte gjort sitt breda intåg på arbetsmarknaden, och att det gick två förvärvsarbetande män på varje förvärvsarbetande kvinna verkar ha gått forskarna förbi.
På senare år har inflödet till förtidspension, eller sjuk- och aktivitetsersättning, minskat kraftigt, samtidigt som stora förtidspensionskullar gått i ålderspension. Något som får arbetsgivarsidans dolda arbetslöshet att sjunka drastiskt. Men andra sätt att mäta ger en helt annan bild.
Svenska SCB använder inte beteckningen ”dolt arbetslösa”, men det gör finska Statistikcentralen om det som här bär det mindre laddade namnet ”latent arbetssökande”. Alltså personer som vill och kan ta ett arbete, men som inte aktivt söker jobb. Alla dessa tre kriterier måste vara uppfyllda för att en person ska klassas som arbetslös i statistiken. Gruppen latent arbetssökande har ökat sedan 2006, och omfattningen i fjol var den största under hela 2000-talet.
Om dessa räknas in stiger arbetslösheten till 10,5 procent. Detta är också ett mått som statliga Konjunkturinstitutet tidigare nyttjade och USA:s arbetsmarknadsdepartement fortfarande tar fram för att mäta lediga resurser på arbetsmarknaden. Jänkarna använder även ett ännu bredare mått, där deltidsarbetslösa ingår. Inget av dessa alternativa räknesätt indikerar att den verkliga arbetslösheten i Sverige är på sin lägsta nivå sedan 90-talet.
