S+MP+V överens mot vinster i välfärden

 

Regeringen nått en överenskommelse med Vänsterpartiet om vinster i välfärden, meddelade statsminister Stefan Löfven på en presskonferens.

– Den ser till att vi får en välfärd utan vinstjakt, sade Löfven. Den innebär att regeringen kommer att lägga flera förslag framöver.

De första förslagen ska finnas med i budgetpropositionen.

Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson var nöjd med överenskommelsen och beskrev det som ”en smått historisk dag”.

– Nu kommer ingen längre att kunna berika sig på mormors omsorg eller barnens utbildning, sade hon.

– Vinstjakten som incitament ska bort från välfärdssektorn.

Enligt Andersson innebär överenskommelsen att överskott i huvudsak ska återinvesteras i verksamheten.

Överenskommelsen innebär att en utredning tillsätts som ska ta fram nödvändig reglering på området. Den ska tillsättas i januari 2015 och lämna förslag i mars 2016. Utredaren ska lämna förslag på hur vinsterna ska användas för att förbättra verksamheten. ”Eventuella överskott ska som huvudregel investeras i den verksamhet där de uppstått”, står det i överenskommelsen.

Utredningen ska både titta på Vänsterpartiets förslag om att privata företag i offentlig välfärd ska omvandlas till aktiebolag med särskild vinstbegränsning och på Socialdemokraternas och Miljöpartiets förslag om att skriva in i bolagsordningen att syftet inte är att dela ut vinst till ägarna.

Utredningen ska också överväga bemanningskrav som innebär att privata aktörer inte kan dra ned på personaltäthet eller på personalkostnader, vilket ska leda till att starkt begränsa möjligheterna att göra vinst inom välfärden.

Utredaren får också i uppdrag att titta på tillståndsprövning av alla aktörer inom välfärden. Dessutom omfattar utredningen en översyn av dagens lagstiftning för att säkerställa att kommuner kan få tillbaka pengar om en verksamhet sålts till underpris.

När det gäller friskolor är regeringen och Vänsterpartiet överens om att ge kommunerna ”avgörandet över nyetablering av skolor med vinstsyfte”. Frågan ska utredas och en proposition ska vara klar under 2015.

Regeringen och Vänsterpartiet är även överens om att lagen om valfrihet inom primärvården inte ska vara obligatorisk för landstingen. Ett sådant beslut ska tas i samband med budgetpropositionen.

På längre sikt ska ny lagstiftning införas som innebär att kommuner och landsting ska kunna avgöra om upphandling ska riktas till enbart icke-kommersiella aktörer.

En utredning ska också tillsättas som ska titta på om det ska vara möjligt att vid upphandling utesluta företag som undvikit beskattning genom att vara baserade i skatteparadis.

Vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt beskriver överenskommelsen som en stor framgång för Vänsterpartiet.

– Det var det här vi arbetade för i hela valrörelsen, säger han.

– De stora vinnarna i den här överenskommelsen är alla dem som behöver välfärden och dem som arbetar i den.

Sjöstedt pekade ut den lagstiftning som ska föreslås för riksdagen 2016 som den allra viktigaste delen i överenskommelsen. Han uppger att Vänsterpartiet är öppet för hur man ska gå till väga för att få bort ”vinstjakten” i välfärden, men betonade att man är överens om målet.

– Syftet med det här förslaget är alldeles tydligt. Det är att skattemedel ska gå dit de är avsedda för. Företag ska ha välfärd som syfte, inte vinst i välfärdssektorn och överskott ska återinvesteras, säger han.

Enligt partiets ekonomisk-politiska talesperson, Ulla Andersson, innebär det att insatt kapital och en låg ränta på det kapitalet inte behöver återinvesteras. Låg ränta är, enligt Andersson, ”ett ensiffrigt belopp i den nedre delen av den ensiffriga skalan.”

Sjöstedt gladde sig också att det finns en tydlig tidsplan för de kommande förslagen och för att den framtida lagstiftningen omfattar så stora delar av välfärden.

– Det är hela förskolan, det är hela skolan, det är äldreboendena, det är hemtjänsten, det är vårdcentralen och det är sjukhusen och det är hvb-hemmen (behandlingshem). Vi kommer också att återkomma till vinstintresse i flyktingförläggningsverksamheten, säger Sjöstedt.

– Vi kommer att möta motstånd. Riskkapitalbolagen har bokstavligen miljarder skäl att vara emot de här förslagen. Deras vinster kommer inte att vara möjliga i framtiden i välfärden. Riskkapitalbolagen har många vänner i riksdagen som kommer att mobilisera sitt motstånd.

LO är mycket nöjt.

– Det här är ett förslag som helt följer LO:s förslag, säger den fackliga organisationens vice ordförande Tobias Baudin.

Nu kommer det inte att bli möjligt att göra vinster på kvalitetens bekostnad. Och förlorarna blir de företag som har vinst som huvudsakligt intresse, enligt Baudin.

Han är inte främmande för att det kan komma att behövas än hårdare regler.

– Om det behövs mer reglering får tiden utvisa, säger Baudin.

Förslagen ska bara gälla dem som driver vård och skola, inte dem som levererar till dessa, till exempel mat till äldreboende, de som bygger husen, eller säljer skolböcker – tjänster som är värda hundratals miljarder kronor. Den liknelsen håller inte, tycker han.

– Välfärdstjänster är ingen marknad på det sättet … Det är också lättare att mäta hur exempelvis sophämtningen sköts eller hur ett hus har byggts, säger Tobias Baudin.

LO har, via i första hand det största förbundet Kommunal, över 100 000 medlemmar som jobbar i privata välfärdsföretag – företag som kanske klappar igen med de nya reglerna.

– Behoven kommer fortsatt att finnas, då kommer det nya aktörer, säger Baudin.

Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne radar upp några konsekvenser av den röd-gröna överenskommelsen.

Cirka 160 000 anställda jobbar inom privat välfärd.

– Där de trivs bättre än i offentlig drift, säger hon och hänvisar till undersökningar.

Det finns 40 000 anställda inom privat hemtjänst. Och det finns enligt Lemne 18 000 som bor på privat drivna äldreboenden.

Mindre valfrihet för brukarna och mer makt hos politikerna, blir resultatet av V:s starka inflytande i överenskommelsen, enligt Svenskt Näringsliv.

Och det som nästan gör henne mest upprörd — väljarna röstade inte för det här:

– Sammantaget gick V och MP bakåt i valet, säger Lemne.

”Överenskommelsen lägger en våt filt över förnyelse och mångfald i välfärdssektorn. Människors valfrihet minskar,” skriver hon också i ett pressmeddelande. ”De privata företagen uppvisar i dag generellt lika bra eller bättre kvalitet jämfört med de offentliga utförarna. Om man värnar om medborgarna är inriktningen obegriplig.”

Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist är mycket kritisk till uppgörelsen om vinster i välfärden.

”De regleringar och begränsningar som regeringen föreslår kommer att drabba de allra minsta företagen hårdast”, säger Elisabeth Thand Ringqvist i ett pressmeddelande.

”Det är en sektor som är i skriande behov av nytänkande och entreprenörskap. Det är beklagligt att några företag som har bedrivit undermålig verksamhet ska utgöra utgångspunkten för lagstiftningen. Det riskerar att urholka den mångfald och valfrihet som alla säger sig värna”, säger Thand Ringqvist.

Allianspartierna är mycket kritiska till överenskommelsen.

– Det här är en seger för Jonas Sjöstedt. Det innebär en massa begränsningar som gör att färre kommer att våga bidra på det här området och att man skapar en betydande osäkerhet för de som finns där redan i dag, säger KD-ledaren Göran Hägglund.

– Det här betyder att man lägger en hämsko på företagande i denna kvinnodominerande sektor. Sjöstedt är den ende som var riktigt glad på den här presskonferensen, de andra såg ganska ledsna ut, säger FP-ledaren Jan Björklund.

– Det innebär att friskoleöverenskommelsen som vi under min ledning manglade fram under två år med sex partier är sänkt fullständigt, säger han.

Moderaternas gruppledare Anna Kinberg Batra är lika kritisk.

– I dag sviker Stefan Löfven de elever, patienter och äldre som nu får osäkerhet om hur det ska bli med skolan, vården och omsorgen framöver. Det första som gjordes när Jonas Sjöstedt kom och satte sig vid förhandlingsbordet var att Stefan Löfven offrade valfriheten, säger hon.

Vårdföretagarnas näringspolitiske chef Håkan Tenelius hade väntat sig att det skulle föreslås en utredning, men är ”lite omskakad” av attityden vid presskonferensen, och att Stefan Löfven inte talade om vikten av kvalitet i vården.

– Här letar man efter så många åtgärder som möjligt som kan sätta käppar i hjulet för privata vårdföretag, säger han.

Tenelius är långt ifrån säker på att det blir som de rödgröna partierna vill.

– Vi ger inte upp hoppet. Jag tror inte att det finns en majoritet i riksdagen för att skrota det system som finns i dag.

Men om förslagen att begränsa vinster skulle genomföras fullt ut kommer företagen sakta men säkert att dö, åtminstone de mindre och medelstora. Det blir svårt för småföretag att hitta investerare om de inte får dela ut någon vinst, enligt Tenelius.

– De små företagen kommer inte att kunna härda ut, de behöver kapitaltillförsel för att utvecklas. Däremot har de lite större företagen bättre möjligheter att övervintra, säger Håkan Tenelius.

– Väldigt tråkigt och mycket mer långtgående än vad jag faktiskt hade trott, säger Mikaela Valtersson, ordförande för Friskolornas riksförbund.

Hon konstaterar att S, men också hennes eget gamla parti, Miljöpartiet, gått V ”så himla mycket till mötes”. Konsekvensen blir färre aktörer och därmed minskad valfrihet, enligt henne.

När hon tar på sig sin gamla MP-hatt — Valtersson var tidigare ekonomisk-politisk talesperson för partiet och en av de mer framträdande — uttrycker hon sorg.

– Att MP släppt hela sitt engagemang man hade för fristående skolor. Och det enda sista inför valet som man ändå höll kvar vid där man sade att vi kommer i alla fall inte att gå med på ett kommunalt veto – det släppte man nu också och gick helt på Vänsterpartiets krav. Det tycker jag är otroligt sorgligt.

Jimmie Åkesson, Sverigedemokraternas partiledare, är ”i grunden positiv” till förslagen om bland annat vinstbegränsning.

– Jag tycker att det är bra att man ser över vinster i välfärden. Vi behöver göra något åt övervinster, vi behöver skärpta kvalitetskrav och ge kommunerna ökat inflytande. Sedan är det svårt att säga vad den här utredningen utmynnar i, säger han.

Åkesson tycker att den vinstnivå som har tillåtits i SVB-bolagen har varit ”väl snål”, och att det kanske är det som inte har gjort den så attraktiv. Han tycker att det är bra att man tittar närmare på olika bolagsformer. Han är även positiv till bemanningskrav.

– Ett av de stora problemen är ju att man sänker personaltätheten och på det sättet gör stora vinster, och det ska ju inte vara tillåtet naturligtvis.

SD är positivt till ökat kommunalt inflytande, men tycker att det är bra att det utreds innan några lagar stiftas.

Åkesson är däremot mer skeptisk till att begränsa möjligheten att välja mellan olika aktörer inom vården, exempelvis att ta bort vårdvalet inom primärvården.

– Det ska vara fortsatt möjligt att välja.