Regeringens viktigaste jobb

Inte skattesänkningarnas vara eller inte vara, utan bredare a-kassa och förbättrad matchning. Det hamnar högst när ­ekonomer ­pekar ut arbetsmarknadens ­utmaningar för den nya regeringen.

– Hela valdebatten har handlat om krogmoms och rut-avdrag. Det är fel fokus att sträva efter fler enklare jobb. Det råder inte alls någon brist på sådana jobb, säger LO-ekonomen Thomas Carlén.

Även TCO:s Göran Zettergren tycker att debatten ofta kretsade kring fel saker. Han är kritisk till hur båda blocken låter sig styras av budgethänsyn i kampen mot arbetslösheten.

– Både sidor duckar för efterfrågans betydelse, säger Göran Zettergren.

Ungdomsarbetslösheten är den jobbfråga som både tog stor plats i valdebatten och även återkommer i experternas resonemang. Men samtliga poängterar att beskrivningen av problemet ofta kännetecknas av överförenkling.

– Det är ett reellt problem för en del ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden, men det rör sig om en begränsad grupp. Ofta handlar det om dem som inte lyckats i skolan. Vi behöver inrikta oss på den mindre gruppen med påtagliga problem, säger Anders Forslund på IFAU.

Detta blir den nya regeringens största utmaningar

Arbetet frågade några ekonomer: Vilka är de två största utmaningarna på arbetsmarknaden för nästa regering?

Anders Forslund, biträdande chef för IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och ­utbildningspolitisk utvärde­ring

• Korta de långa  arbetslös­hetstiderna

– De allra flesta som blir arbets­­lösa får snabbt nytt jobb. Men det finns en oroväckande stor grupp lång­tids­arbetslösa. Många befinner sig i jobb- och utvecklingsgarantin, och för att hamna där måste man ha gått utan jobb i minst ­fjorton månader. Vi ser också att antalet inte går ned.

• Bredda a-kassan

– Det är ett strukturellt problem att en stor del av de arbetslösa inte omfattas av av arbetslöshetsförsäkringen, utan lever på försörjningsstöd. Ett system som är tungrott och behövsprövat. Dessutom skapar det en olycklig spänning mellan stat och kommun om vem som betalar.

Thomas Carlén, LO-ekonom

• Skapa fler kvalificerade jobb

– Jobbens utbildningskrav har inte alls ökat i samma takt som utbildningsnivån i befolkning­en. Det har lett till att många välutbildade tvingas ta enklare jobb, vilket gör att de konkurrerar ut personer med kortare utbildning.

• Stärka arbetskraftens ­omställningsförmåga

– Omställningsförmågan är för svag till följd av den försämrade arbetsmarknadspolitiken. Det behövs ökade möjligheter till omskolning och vidare­utbildning.

Eva Mörk, professor i ­nationalekonomi vid Uppsala Universitet

• Öka sysselsättningen bland utrikesfödda och ­lågutbildade ungdomar

– Många ungdomar klarar sig bra på arbetsmarknaden och är bara arbetslösa under en kort period, men det finns en grupp ungdomar som har problem att komma in. Det handlar framförallt om dem som inte gått ut gymnasiet.

• Bredda a-kassan

– Behovsprövningen av socialbidraget gör att det lönar sig mindre för den arbetssökande att ta en tillfällig ­anställning. Sedan vet vi väldigt lite om effekterna av de olika arbetsmarknadsinsatser som kommunerna sätter in och hur de förhåller sig till Arbetsförmedlingens åtgärder.

Göran Zettergren, ­chefekonom på TCO

• Öka efterfrågan på arbetskraft

– Det behövs en mer expansiv konjunkturpolitik. Om vi inte får en ökad efterfrågan på arbetskraft så spelar allt det andra inte så stor roll. Men fixar vi efterfrågan så kommer många av de andra problemen lösa sig själva.

• Förbättra matchningen

– Förtidspensioneringarna har minskat och folk kan inte längre gå sjukskrivna länge, samtidigt som inga större resurser har satsats på rehabilitering. Det har skapat ett genuint matchningsproblem som det kommer att bli både dyrt och besvärligt att möta.

Åsa Olli Segendorf, chef för enheten för arbetsmarknad och prisbildning på statliga Konjunkturinstitutet.

• Förbättra matchningen

– Matchningen mellan arbets­sökande och arbets­tillfällen fungerar sämre. Alliansrege­ringens reformer har bidragit till ett ökat inflöde i arbets­kraften av personer med lägre sannolikhet att få jobb. Det är positivt för samhällsekonomin att fler finns ute på arbetsmarknaden, men det krävs samtidigt fler insatser för att göra dessa jobbfärdiga.

• Öka sysselsättningen bland utrikesfödda

– Det behöver göras mer för att minska skillnaderna i sysselsättningsgrad mellan denna grupp och inrikesfödda. Det kan handla om att få nyanlända att snabbare komma ut på arbetsmarknaden.