Löntagare beväpnar sig
Irak. Den Islamiska statens (IS) militära framgångar skakar hela landet. Mord, kidnappningar och strömmen av flyktingar har fått FN att tala om en humanitär katastrof.
– Det är naturligtvis kaos. Fullständigt kaos. Men samtidigt finns en vardag mitt i kriget. Fabriker läggs ned, människor avskedas och människor jobbar, säger Jim Catterson på det globala facket Industri-All som jobbat med fackföreningar i Irak sedan 2003.
Konflikten har gjort att många anställda inte fått ut sina löner.
Som till exempel på konstgödselanläggningen Northern Fertilizers Company i staden Baiji, drygt 20 mil norr om Bagdad. Där har 1 600 anställda varit utan lön i fyra månader och de anställda har tagit över det privata företaget.
Enligt en intern rapport från den irakiska centralorganisationen FWCUI som Arbetet tagit del av händer liknande saker på flera platser i landet. Anställda tar över och beväpnar sig för att skydda sig mot attacker. Främst sker det kring städerna Baiji och Sammara som också ligger i norra Irak.
Det irakiska facket är i dag svagt och splittrat. Situationen förändras dock dag för dag. Man skulle kunna hävda att det finns sju stora centralorganisationer i landet men eftersom tre av dem som finns i huvudstaden Bagdad samlats under namnet GFIW kan man lika gärna säga att de är fem.
Problemet är bara att det ännu inte är klart hur stabil organisationen är. Det finns två falanger i GFIW som båda hävdar att det är de som leder facket.
I de kurdiska delarna är det dock lugnare på fackfronten. Där heter den dominerande centralorganisationen Kuwu. I södra Irak finns oljearbetarnas fackförbund IFOU.
– Det är dock oerhört svårt att säga något om dess inflytande just nu. Läget förändras från dag till dag, säger Nezam Qahoush som jobbar på världsfacket IFS kontor i Amman, Jordanien.
Det politiska landskapet i Irak är ett gytter. I våras hölls val men den sittande premiärministern avgick förra veckan och en ny regering måste bildas. Det finns en rad andra konfliktytor. Den tydligaste är den väpnade konflikt som råder mellan de religiösa fundamentalisterna i IS på ena sidan och den irakiska regimen och de kurdiska styrkorna på den andra.
I bakgrunden finns även en konflikt mellan sunni- och shiamuslimer, två olika trosinriktningar inom islam. Men även inom dessa trosinriktningar utkämpas bittra interna strider. IS, som tillhör sunni, betraktar sina trosbröder i Shawamilisen som förrädare eftersom Shawa 2007 hjälpte regimen i Bagdad att slå tillbaka mot terrorgrupper med sunnikopplingar.
Även om facket spelar en roll i konflikten är organisationerna svaga och vingklippta.
– I dag finns ingen arbetsmarknadslag över huvud taget, säger Jim Catterson.
Domstolarna och myndigheterna använder sig därför av lagar från Saddam Husseins tid. Det innebär att det är förbjudet för fack att organisera sig inom offentlig sektor.
– Eftersom nästan 90 procent av den irakiska ekonomin finns inom offentlig sektor har facken ett mycket litet utrymme att verka inom, säger Jim Catterson.
Löntagarorganisationerna har inte heller rätt att ha bankkonton, vilket gör det svårt att få in medlemsavgifterna. De försöker dock gå runt det problemet genom att sälja medlemskort och själva ta hand om pengarna.
– Det gör att det inte går att lita på några siffror om medlemstal. Den enda plats där facken kan samla in pengar är i de kurdiska delarna.
Kaoset i Irak
DETTA HAR HÄNT
Mars 2003:
En USA-ledd koalition invaderar Irak. År av strider och terrordåd följer.
Maj 2006:
Den shiitiske exilpolitikern Nuri al-Maliki blir premiärminister.
2006-2007:
Intensifierat våld, ofta mellan shia- och sunnigrupper, mot civila och ockupationsstyrkorna.
2010-2011:
De flesta utländska soldater lämnar Irak.
2011-2012:
Sunnigrupper bojkottar regeringen. En andra våg av sekteristiskt våld.
Juni 2014:
Jihadistgruppen Isis, senare IS, erövrar staden Mosul och utropar ett internationellt kalifat.
Källa: BBC (TT)
FLYKTINGKATASTROF
• FN uppskattar att 1,2 miljoner människor tvingats fly sina hem i Irak i år. Många flyr norrut, mot de kurdiska områdena och Turkiet.
• Striderna som inleddes i början av året tvingade människor på flykt och redan i mars uppskattas 380 000 irakier ha flytt sina hem i Anbarprovinsen.
• När striderna trappas upp i juni och jihadisterna i ISIS, sedermera IS, lägger under sig stora delar av Nineveprovinsen och Iraks näst största stad Mosul drivs allt fler på flykt. 550 000 irakier uppskattas då ha flytt från Anbar och 650 000 irakier från mellersta och norra Irak.
• I början av augusti driver strider i Sinjar upp till 200 000 människor på flykt.
• Exakta siffror är svåra att få då internflyktingarna är utspridda över olika delar av Irak och många har tving-ats på flykt flera gånger.
• Många har flytt till den kurdiska delen av norra Irak, där den kurdiska regionala regeringen redan tagit emot 230 000 flyktingar från Syrien.
Källor: FN-organen UNHCR och Ocha (TT)