”Högre kvinnolöner borde vara en valfråga”

Löneskillnaderna är inte rimliga. För många kvinnor skulle högre lön göra att de kan leva på sin lön. Det skulle ge en starkare tilltro till en själv och en känsla av att ha lika stort värde som andra.

Det säger Anna-Karin Göransson, som är klubbordförande på Åhléns i Gränby Centrum i Uppsala. Hon jobbar på modeavdelningen och hon tycker om sitt jobb.

– Jag som nästan är 50 år vill ha en lön som jag klarar mig på och jag ska inte behöva jaga extratimmar varje månad, säger hon.

Tidigare har hon jobbat på sjukhus, på H&M och på Systembolaget. Anna-Karin Göransson gillar mötet med kunderna. Och mode, med ständigt nya kläder, passar henne. Hon säger att jobbet i butik är ett slags hantverk där det gäller att ta hand om kunden, vara glad och ge service.

På Åhléns i Gränby Centrum arbetar 15 kvinnor. Bara tre av dem arbetar heltid och det är chefen, den ställföreträdande chefen och ytterligare en person. Alla andra har 75-procentstjänster. Anna-Karin Göransson jobbar en del fackligt på arbetstid men huvuddelen av tiden står hon i butiken.

Lönepåslagen är olika för de anställda i varuhuset. Alla anställda har samtal med chefen några gånger under året om sina mål och sin utveckling. Med detta som grund lägger chefen fram förslag på lönehöjningar för klubbordföranden Anna-Karin Göransson. De förhandlar fram förslag på individuella lönepåslag som brukar ligga på tre olika nivåer.

– Jag argumenterar aldrig för att sänka en föreslagen ökning. Och jag önskar att alla fick lika stora lönehöjningar. Jag gillar inte att vi får olika stora ökningar.

Som mest kan Anna-Karin Göransson komma upp i drygt 23 000 kronor på sin 75-procentstjänst. Då ingår 5 000 i ob-ersättning och drygt 1 000 kronor i bonus. Ob-ersättningen kan bli hög eftersom butiken bara är stängd tre dagar om året och har öppet till åtta varje kväll.

– Industrins löner ligger mycket högre än våra och det är klart att det inte är bra. Alla är väl lika mycket värda? Alla delar i ett samhälle behövs.

Hon pekar på att många av Kommunals medlemmar tjänar ännu mindre än de som arbetar i handeln. Anna-Karin Göransson vet inte riktigt varför det blivit så – att de med mansdominerade jobb tjänar mer än de i kvinnojobb. Kanske handlar det om att kvinnorna i början skaffade sig extrajobb för att dryga ut hushållskassan. Så gjorde hennes mamma som började städa. Och för de med ett extra jobb var det inte så lätt att ställa krav. I kvinnojobben är heller inte den fackliga organiseringen så stark.

– Det är för jäkligt. Vi behöver absolut mer jämställda löner. Och om vi fick mer pengar skulle vi inte spara i fonder eller något sådant. Vi skulle spendera och det ger mer skatteintäkter och mer jobb åt unga, säger hon.

Hon har inget färdigt svar på hur det ska gå till, men hon nämner kvinnopotter och att avtalshöjningarna ska uttryckas i kronor och inte i procent, eftersom procentpåslag blir mycket större för någon med en redan hög lön. Och hon säger att det behövs extra stora löneökningar för dem i kvinnoyrken som i handeln, vården, hotell och restaurang och i skolan.

– Det är en i allra högsta grad politisk fråga som borde tas upp i valrörelsen. Politikerna borde ha intresse av att kvinnor har löner som de kan leva på.

Men hon ser också att det bland en del politiker finns krav på sänkta löner för unga och sänkning av lönen i jobb som hennes. Det tror hon inte är någon väg framåt. Tvärtom vill hon att lönerna ska höjas, men hon har ingen lösning för hur det ska gå till.

Läs också:

Facken sågar FI:s jämställdhetsfond