Lärare dominerar kommunpolitiken
Lärare engagerar sig mest i den lokala politiken. Även vårdanställda är vanligt förekommande på valsedlarna inför höstens kommunalval, visar en genomgång av valsedlarna.
Det är Lärarnas tidning som gått igenom namnen på samtliga partiers valsedlar inför höstens kommunalval. Totalt har 30 274 kandidater till landets olika kommunfullmäktige uppgett sitt yrke på valsedeln. 8,9 procent av dem är lärare och det gör lärarkåren till den största yrkeskategorin bland politikerna.
Resultatet är inget som överraskar David Karlsson, docent vid Förvaltningshögskolan i Göteborg. Han säger till Lärarnas tidning att högutbildade personer som är etablerade på arbetsmarknaden oftare engagerar sig politiskt och att det i hög grad kan gälla just lärare.
– Jag gissar att många lärare är samhällstillvända personer som deltar i debatten på olika sätt. Och det är klart att det är en fördel om man ska jobba politiskt, säger David Karlsson.
Störst andel lärare bland sina kandidater har Vänsterpartiet och Miljöpartiet, närmare 12 procent. Lägst är andelen i Moderaterna, med 4 procent, och i Sverigedemokraterna som bara har 1 procent lärare på sina listor.
Även vårdpersonal är vanligt förekommande på valsedlarna. Undersköterskor och sjukvårdbiträden är den näst största yrkesgruppen efter grundskollärare på de lokala valsedlarna.
Vilket yrke en politiker har kan ha stor betydelse för vilken politik han eller hon väljer att föra, enligt David Karlsson.
– Vi vet att politikers sociala bakgrund har stor betydelse för deras prioriteringar. Om en politiker har kunskaper från läraryrket så påverkar det hans eller hennes prioriteringar, inte minst på skolans område. Det kan man vara helt övertygad om, säger han till Lärarnas tidning.
Vanligaste kandidatyrkena
De vanligaste yrkena bland kandidaterna till kommunfullmäktige
1. Grundskollärare 4,8 procent
2. Undersköterskor, sjukvårdsbiträden 4,0 procent
3. vårdbiträden, personliga assistenter 2,0 procent
4. Övriga sjuksköterskor 1,9 procent
5. Förskollärare och fritidspedagoger 1,4 procent
6. Gymnasielärare i allmänna ämnen 1,3 procent
7. Övrig kontorspersonal 1,3 procent
8. Systemerare och programmerare 1,0 procent
9. Barnskötare 1,0 procent
Källa: Lärarnas tidning