Nio av tio tror att människor diskrimineras i arbetslivet på grund av sitt namn. Det visar en stor undersökning som Sifo har gjort på uppdrag av Kommunal.

– Man kan säga att dålig lön har ett namn. Inte ett svenskt namn, säger Kommunals ordförande Annelie Nordström i ett pressmeddelande.

Två av tre svenskar, noga räknat 63 procent, tror att fel namn kan vara ett hinder på arbetsmarknaden. Det visar en tidigare undersökning på uppdrag av EU-kommissionen.

Nu har Sifo frågat 3 889 personer i en webbenkät. 18 procent svarar att de känner någon som diskriminerats på grund av sitt namn. Bland de tillfrågade med utländsk härkomst, 544 personer, är siffran 28 procent.

Siffrorna bekräftar Kommunals egna undersökningar. De förmedlar bilden av att människor med utländsk bakgrund får ännu sämre villkor i verksamheter där villkoren är dåliga från början.

Kommunal kallar fenomenet namnofobi. Det ska upp på dagordningen i Almedalen nästa vecka.

Inför Almedalen skickade Kommunal 600 vänförfrågningar på yrkesnätverket Linkedin till arrangörer, talare och föredragshållare under veckan. Emma och Fadiyah stod som avsändare. Emma fick dubbelt så många nya vänner som Fadiyah.

72 kommunalråd och 87 riksdagsmän utsattes för ett liknande test. De fick e-post från fyra påhittade personer, två med svenskklingande och två med utländska namn. De med svenska namn fick både fler och längre svar.

– Vi måste bryta ner och konkretisera hur rasism kan yttra sig. Namnet är en ingång på arbetsmarknaden. Genom att medvetandegöra hur en sån sak som ett namn kan ha betydelse tror vi att vi kan påverka människor bättre och snabbare få till en förändring, säger Annelie Nordström.