Nyanlända kritiska till lotsar

Etableringslotsarna lockar till sig nyanlända invandrare med löften om gratis mobiltelefon.

Valfriheten fungerar dåligt. Lotsföretagen presenterar sig med ungefär samma budskap på Arbetsförmedlingens hemsida – enbart på svenska.

– Det är maximalt dåliga förutsättningar för valfrihet, säger riksrevisor Claes Norgren.

Nästan hälften av de nyanlända svarar att lotsarna inte har hjälpt dem att få jobb. Bara drygt en tredjedel tycker att lotsarna har ökat deras chanser på arbetsmarknaden.

Riksrevisionen har granskat etableringslotsarna. Några slutsatser:

Etableringslotsarna ska enbart hjälpa de nyanlända till jobb eller utbildning. I dag hjälper de till med att allt möjligt – som att betala räkningar eller ringa vårdcentralen och boka tid. Den hjälpen behövs, men den ska skötas av andra. Riksrevisionen uppmanar regeringen att analysera hur man tillgodoser de nyanländas behov av socialt stöd.

Riksrevisionen vill att regeringen ska tänka till innan arbetsmarknadspolitiska reformer lanseras. Det går inte att mäta resultaten av lotsreformen, eftersom det inte finns något att jämföra med och eftersom det inte genomfördes något försök före reformen.

Etableringsreformen i december 2010 skulle skapa ett snabbspår till jobb eller utbildning för nyanlända invandrare. Regeringen tyckte att det tog för lång tid innan kommunerna fick ut de nyanlända på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen fick ta över med målet att få så många som möjligt i jobb så snabbt som möjligt.

Riksrevisionen konstaterar att tre av tio nyanlända har högst sex år i skolan bakom sig. De behöver annat stöd innan det är meningsfullt att hjälpa dem in på arbetsmarknaden.

– Man bör utgå från varje individs förutsättningar, hur arbetsmarknaden ser ut och vilka möjligheter enskilda har, säger Alicia Selmanovic Monokrousos, som har skrivit rapporten.

Etableringslotsar är privata aktörer. Arbetsförmedlingen köper upp deras tjänster. Det styrs av lov (lagen om valfrihetssystem). Lotsarna får betalt när en nyanländ väljer dem, plus en ersättning per månad. Det kallas för resultatersättning.

Den största summan betalas ut om lotsen lyckas få en nyanländ i arbete i minst ett halvår eller i utbildning på högskolenivå i minst en termin. Det lyckas inte särskilt ofta. Förra året fick 29 000 nyanlända hjälp av lotsar, men lotsarna fick resultatersättning för mer än 2 200 personer.

Riksrevisionen invänder inte mot själva modellen, att lotsarna får betalt efter prestation. Däremot är slutsatsen att modellen inte fungerar särskilt bra för lotsarna, eftersom de i praktiken hjälper de nyanlända med mycket annat än att söka jobb.

Valfriheten för de nyanlända är inte heller någon succé. I teorin ska de läsa sig till vilken lots de vill ha på Arbetsförmedlingens hemsida. Det faller på att de sällan kan svenska. Även om de kan svenska så är lotsarnas budskap ungefär detsamma.

Riksrevisionen vill att Arbetsförmedlingen ska sätta betyg på lotsarna efter vad de har åstadkommit.

I stället styrs valet ofta vad andra nyanlända säger eller av att de springer på någon lots som delar ut visitkort utanför Arbetsförmedlingen. I värsta fall styrs valet av att lotsen lockar kunder med gratis mobiltelefon eller någon annat i samma stil.

– Det riktas ganska mycket klagomål mot lotsarna. Det är en utbredd uppfattning att det finns oseriösa företag. 60 procent av lotsföretagen säger själva att de vill ha mer kontroll av branschen, berättar revisor Christian Armandt.

Etableringslotsarna kostade skattebetalarna knappt 600 miljoner kronor under 2012 och 2013. De beräknas kosta 2,3 miljarder i år och de kommande tre åren.

Riksrevisionen vill att Arbetsförmedlingen ska öka kontrollen och uppföljningen av lotsarna. Enligt Christian Armandt har det arbetet redan inletts.

Riksrevisionen vill också att Arbetsförmedlingen ska göra det lättare för nyanlända att välja lots.