Allt färre ersätts för skador

Förra året fick 493 personer livränta beviljad för arbetssjukdomar. Det vill säga arbetsskador som inte orsakats av en olycka, som exempelvis belastningsskador och bullerskador.

Antalet personer som fick livränta för arbetssjukdomar var 86 procent färre än åtta år tidigare. Om man räknar samtliga arbetsskador, alltså även arbets­olyckor och färd­olyckor, är minskningen 81 procent.

Samtidigt som livräntorna blir färre har de allvarliga arbetsskadorna ökat de senaste tre åren, enligt statistik från Arbetsmiljöverket och Afa Försäkring. Tidigare var antalet på väg neråt i flera år.

– Att livräntorna minskat förklaras inte av att arbetsmiljön blivit bättre, det kan vi vara ganska säkra på. Förklaringen är i stället att de skadade inte längre söker den ersättning de har rätt till, säger Claes Jansson, chef för försäkringsrättsenheten på fackens juristbyrå LO-TCO Rättsskydd.

Även Monica Svanholm, verksamhetsansvarig för arbetsskador på Försäkringskassan, säger att minskningen beror på färre ansökningar – och de är överens om att orsaken är nya regler i sjukförsäkringen.

Tidigare gjorde läkarna en prognos över den framtida arbetsförmågan när någon sökte tillfällig sjukersättning. Läkarutlåtandet användes sedan också till att söka livränta. När möjligheten att få tidsbegränsad sjukersättning togs bort 2008 fick det därför direkt effekt på antalet sökta livräntor.

– Nu finns inga läkarutlåtanden som har den formuleringen och läkare skriver inte gärna utlåtanden om arbetsförmåga på ett års sikt. Även om de skulle göra det, vet varken de eller de försäkrade när det är dags att pröva arbetsförmågan och söka livränta, säger Claes Jansson.

Livränta finns för att täcka upp inkomstbortfall som beror på nedsatt arbetsförmåga efter arbetsskador. När skadade inte söker livränta kan de gå miste om flera tusen kronor i månaden.

– Det handlar om stora förluster. Dels rent ekonomiskt för den enskilde, dels för arbetsmiljöarbetet i stort eftersom vi inte längre vet hur många som får bestående nedsatt arbetsförmåga, säger Claes Jansson.

Han tror att många inte vet hur livräntan fungerar. Andra ger upp på förhand och söker aldrig eftersom de har hört att det är svårt att sin ansökan beviljad.

Monica Svanholm säger att det säkert finns en viss underrapportering, men hon tror inte att det förklarar hela minskningen. När sjukförsäkringen ändras får det effekter även på arbetsskadeförsäkringen eftersom systemen hör ihop, påpekar hon.

– De som tidigare hade valt att söka livränta kanske väljer andra möjligheter i och med de ändrade reglerna i sjukförsäkringen.

De kanske byter jobb till något de klarar av trots skadan, eller får andra åtgärder av Arbetsförmedlingen, som numera tar över ansvaret för dem som utförsäkras från sjukförsäkringen.

– Men det är inget vi utvärderat – så vi vet inte säkert, säger hon.

Även om betydligt färre söker och får livränta i dag än för fem år sedan, ökade antalet lite förra året. Monica Svanholm säger att det är för tidigt att tala om ett trendbrott, men tror att ökningen kan bero på att kunskapen om arbetsskadeförsäkringen förbättrats.

– Vi har haft en satsning med informatörer ute på större arbetsplatser som har pratat med fack och arbetsgivare, säger hon.

Även LO-TCO Rättsskydd har de senaste två åren drivit ett projekt där de informerat om arbetsskadeförsäkringen. Jurister har träffat fackliga företrädare på avdelningsnivå för att ge dem bättre möjlighet att hjälpa sina medlemmar.

Claes Jansson tror dock inte att det räcker. Han och LO-TCO Rättsskydd vill se nya regler för att fler ska få den ersättning de har rätt till.

– Inför en obligatorisk prövning av den framtida arbetsförmågan efter 180 dagars sjukskrivning. Det skulle vara en enkel och lättbegriplig regel och vi har ju redan fasta gränser i sjukförsäkringen.

Det var också ett av förslagen som lämnades av den arbetsskadekommission som utredde arbetsskadeförsäkringen och som blev klar för snart två år sedan.

Att se över arbetsskadeförsäkringen är också ett av uppdragen i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen som ska lämna sitt slutbetänkande i januari 2015.

Läs också:

Överklagandet gav 11 000 kronor per månad