Det finns 26 kommuner i Stockholms län. En enda får godkänt i LO-distriktets upphandlingsindex för 2014. Det är Järfälla. Tolv får gult ljus. Sex får rött ljus.

För tredje året i rad har LO-distriktet i Stockholms län frågat kommunerna hur de kontrollerar sina leverantörer och vilka krav de ställer när de handlar upp.

Knappt hälften av kommunerna svarar de tänker sociala krav vid alla upphandlingar där det är möjligt. Det är en oväntat hög siffra.

Stat, kommuner och landsting handlar upp för ungefär 500 miljarder om året. I Stockholms län är siffran någonstans runt 80 miljarder.

Tjänstemän i 19 kommuner svarade på LO-distriktets frågor fullt ut. Elva av dem saknar skriftliga rutiner för att kontrollera att företagen levererar och att de betalar skatt och gör rätt för sig. Danderyd och Sollentuna är sämst.

LO-distriktet varnar för att dålig kontroll ökar risken för att skattebetalarnas pengar bidrar till osund konkurrens och sämre arbetsvillkor.

LO-rapporten visar att två av länets kommuner kräver kollektivavtal och att tre av fyra kräver kollektivavtalsliknande villkor i alla eller delar av sina upphandlingar.

– Det är oerhört viktigt att kommunerna så långt som möjligt använder möjligheten att ställa krav på kollektivavtal, både för att säkra lika villkor på arbetsmarknaden och för att främja seriösa företags möjligheter att vinna upphandlingar, säger Fredrik Sirberg, ordförande i LO-distriktets ekobrottskommitté.

I januari röstade Europaparlamentet igenom det nya EU-direktivet om offentlig upphandling. Det ger ökade möjligheter att kräva kollektivavtal och att ställa miljökrav vid upphandlingar.

– Vi ser med tillförsikt på implementeringen av det nya EU-direktivet. Samtidigt måste kommunpolitikerna ta sitt ansvar. Krav kan och ska ställas, men det räcker inte. Vi vill se en kraftfull satsning på Vita jobb-modellen från Stockholmskommunernas sida, betonar Fredrik Sirberg.

EU-direktivet är inte glasklart. Först ska det implementeras, det vill säga införlivas, i svensk lag. Sedan ska det så småningom komma domar som talar om hur lagen ska tolkas.

Sex LO-förbund – Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna, Transport och Seko – var med och tog fram Vita jobb-modellen för tio år sedan. Den testkördes i Stockholm 2006, men blev inte långlivad. Den nya borgerliga majoriteten avskaffade modellen direkt efter valet samma år.

Nu har i stället Malmö kommun infört modellen och fler kommuner är på väg att följa efter. Modellen innebär bland annat att företagen ska erbjuda kollektivavtalsliknande villkor, att huvudentreprenören ska ansvara för underentreprenörerna, att regelbrott leder till uppsagda avtal och kanske även skadestånd och att företagen ska gå med på kontroller.

I Vita jobb-modellen går fackligt aktiva in som kommunens kontrollanter.

I dag är det si och så med kontrollen. Var fjärde Stockholmskommunen vet inte om upphandlade leverantörer följer lagar och spelregler, enligt enkätsvaren.

Knappt sex av tio kommuner kontrollerar uvudentreprenörerna löpande. Resten gör det ibland. Bara var sjätte kommun kontrollerar underentreprenörerna löpande.

Samtidigt visar siffror från Brottsförebyggande rådet, Brå, att skattefusk i första hand är ett storstadsfenomen. 40 procent av allt anmält skattefusk sker i Stockholms län, 80 procent i de tre storstadslänen tillsammans.

Slapp kontroll ökar risken för att kommuner och landsting ska bidra till skattefusk.

Tiopunktsprogrammet

För ett halvår sedan lanserade LO och Socialdemokraterna ett gemensamt tiopunktsprogram för ordning och reda. Här är några punkter:

• Vita jobb-modellen ska bli en del av lagstiftningen om offentlig upphandling för att stoppa svartjobb, skattefusk och ekobrott.

• Lagen om offentlig upphandling ska ändras så att det nya EU-direktivet tillämpas fullt ut i Sverige.

• Företag ska vara skyldiga att redovisa alla intäkter och utgifter för ett upphandlat uppdrag. Det vinnande företaget ska kontrollera att underleverantörerna betalar skatter och avgifter.

• Lex Laval ska rivas upp.