Runt 8 000 utstationerade byggnadsarbetare från andra länder jobbar på Sveriges Byggindustriers (BI:s) medlemsföretag. Det visar en undersökning som BI ska presentera i Almedalen i sommar.

– Vi har gjort en ordentlig undersökning på ett stort antal arbetsplatser över hela landet. Det är den hittills bästa siffran, den bästa gissningen, säger Mats Åkerlind, vice vd på BI.

Därmed har verkligheten blivit en stridsfråga. I somras kom en LO-rapport. Enligt rapporten fanns det 15 000 utstationerade byggnadsarbetare i Sverige för ett år sedan. Det motsvarar nästan var femte byggnadsarbetare.

Å andra sidan är BI:s siffra något högre än Arbetsmiljöverkets. Knappt 7 000 byggnadsarbetare anmäldes till verkets utstationeringsregister under andra halvåret i fjol. Alla var inte här samtidigt. Tiden i Sverige varierar mellan några dagar och flera år.

– Det finns inga tecken på att de utstationerade har sämre villkor eller att de jobbar svart. Så ser det ut på den organiserade och reglerade delen av arbetsmarknaden, uppger Mats Åkerlind.

Krister Strömholm, ombudsman på Byggettan, tror inte att BI:s siffra säger hela sanningen.

– Det kanske är en sanning att 8 000 utstationerade jobbar vitt och reglerat, men BI ser allt i rosenrött och mörkar det som inte passar in i bilden. Vi har ständiga problem med avtalslösa företag, som är underentreprenörer till BI:s medlemsföretag, konstaterar han.

Han har precis blivit nekad tillträde till ett bygge på Storgatan i Stockholm. Där har både Svenskt Näringsliv och BI sina huvudkontor. Krister Strömholm var där för att förhandla med en avtalslös underentreprenör. Nu får ett regionalt skyddsombud, som har laglig rätt att komma in, gå dit på måndag för att få underentreprenören att skriva avtal.

– Vi har lätt att hitta problemen när vi åker ut. Då är det viktigt att veta att vi bara täcker upp en begränsad del av alla byggarbetsplatser. För att få hela bilden måste man lägga till alla arbetsplatser som vi inte besöker, säger Krister Strömholm.

Han gissar att det finns 8 000 byggnadsarbetare från andra EU-länder bara i rotsektorn i Stockholm – det vill säga arbetare som renoverar bostadsrätter och villor. Sedan tillkommer ytterligare några tusen på större byggen.

Mats Åkerlind tror däremot att BI:s siffra ligger nära sanningen.

– Vi ville göra en mer seriös undersökning i syfte att få fram en mer korrekt uppfattning. Ingen kan veta riktigt säkert. Vår undersökning är säkert inte helt korrekt, men vi har försökt göra en korrekt undersökning så långt det är möjligt, säger han.

Han säger att BI inte bara har frågat medlemsföretag. Utstationerade byggnadsarbetare har svarat på frågor om sina villkor. Slutsatsen är att de inte blir utnyttjade.

Mats Gröndal är ombudsman på Byggnads region Väst i Göteborg.

– Direkt efter Lavalkonflikten vägrade utländska företag att teckna avtal. Nu skriver de på vilka avtal som helst. Sedan blåser de oss ändå. De vet att de har hyggligt goda chanser att klara sig om de struntar i att följa avtalet.

Obligatorisk registrering

• Sedan den 1 juli 2013 är alla utländska bolag skyldiga att anmäla samtliga anställda som tillfälligt jobbar i Sverige till Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister. Kravet gäller alla arbetsgivare från länder inom och utanför EU.
• Under andra halvåret 2013 anmäldes nästan 20 000 anställda på 2 700 företag.
• Alla jobbade inte i Sverige under hela perioden. I medeltal var 6 000 anställda utstationerade i Sverige varje månad.
• Var tredje utstationerad, noga räknat 6 800 personer, jobbade i byggbranschen. De kom framför allt från Polen, Lettland, Litauen och Danmark.