Han lärde lärare ställa krav

Huvudskyddsombudet Ragnar Sjölander anmälde lärarnas höga arbetsbelastning i samtliga 140 grundskolor och 27 gymnasier i Stockholm. Han fick Arbetsmiljöverket med sig – och kommunen hotas av vite om inget görs. Nu inspirerar hans anmälan skyddsombud runtom i landet.

Antalet elever har ökat samtidigt som antalet lärartjänster minskat stadigt under de senaste åren, berättar Ragnar Sjölander.

– Lärarna är på jobbet även om de är sjuka – för de vet att det blir värre för kollegorna om de stannar hemma. Eller så får de själva sopa upp efteråt, säger han.

I vintras hotade Arbetsmiljöverket Stockholms stad med ett vite på två miljoner kronor om kommunen inte lättade på lärarnas arbetsbörda.

Vitesföreläggandet, som var ett resultat av en anmälan från Ragnar Sjölander, är unikt eftersom det var första gången som ett sådant beslut gällde en hel kommun i stället för en enskild skola. Nu är frågan uppe i förvaltningsrätten som ska besluta om kommunen ska tvingas betala ut vitet.

Under tiden har skyddsombuden i båda lärarfacken, Lärarnas Riksförbund (LR) och Lärarförbundet, i minst ett dussin kommuner från Örnsköldsvik i norr till Vellinge i Skåne, blivit inspirerade av Ragnar Sjölanders anmälan.

Precis som i Stockholm är det lärarnas höga arbetsbelastning som står högst upp i skyddsombudens anmälningar till Arbetsmiljöverket. Och precis som i Stockholmsfallet hotar Arbetsmiljöverket kommunerna med viten av varierande belopp om de inte lättar på lärarnas arbetsbörda.

Så här formulerar Arbetsmiljöverket sitt huvudsakliga krav på kommunerna:

”Ni ska klargöra för samtliga lärare och skolledare vilka arbetsuppgifter som det åligger dem att utföra inom ramen för den ordinarie arbetstiden samt skriftligen klargöra för lärarna i vilken ordning de ska prioritera arbetsuppgifterna.”

Kommunerna måste alltså bestämma vilka arbetsutgifter som lärarna ska välja bort när arbetstiden inte räcker till.

Även arbetsgivarna, det vill säga utbildningsförvaltningarna i de olika kommunerna, besvarar Arbetsmiljöverkets krav med samma argument som i Stockholm. De hävdar att arbetsmiljöansvaret ligger hos enskilda rektorer, och att det är upp till varje rektor att upprätta en prioriteringsordning när lärarnas arbetsuppgifter inte ryms inom den reglerade arbetstiden.

Men Arbetsmiljöverket invänder att det yttersta ansvaret för arbetsmiljön ligger centralt hos kommunen – om de enskilda rektorerna anser att de inte har möjlighet eller resurser nog att minska lärarnas arbetsbelastning.

I Stockholm undersökte utbildningsförvaltningen i juni förra året vad lärarna anser om sin arbetsmiljö. Resultatet vittnar om en usel arbetsmiljö, berättar Ragnar Sjölander och fortsätter med detaljerna:

Arbetsgivaren konstaterade genom den enkäten att det finns hög risk för ohälsa inom fyra områden:

• Lärare saknar möjligheter till återhämtning under arbetsdagen.

• Lärare hoppar över lunch och raster.

• Lärare har hög sjuknärvaro.

• Lärare har sömnsvårigheter för att de tänker på jobbet.

I LR-distriktets samlingssal, där vi sitter, pågår livliga diskussioner om de senaste politiska utspelen om skolan och om nya Pisaundersökningarna där Sverige hamnar långt ner, både när det gäller elevernas kunskaper och deras problemlösningsförmåga.

Ragnar Sjölander är övertygad om att det hänger ihop med lärarnas arbetsvillkor. Antalet elever har ökat samtidigt som antalet lärartjänster minskat stadigt under de senaste åren, berättar han. Lärarna har fått allt fler administrativa uppgifter samt långtgående krav på skriftliga bedömningar.

– Det leder i sin tur till att tiden för varje elev minskar.

Ragnar Sjölander jobbar själv tio procent som lärare i svenska och engelska på Blackebergs gymnasium, resten av arbetstiden är han huvudskyddsombud och ordförande för LR:s Stockholmsdistrikt. Innan han sadlade om till läraryrket jobbade han bland annat som busschaufför och lagerarbetare på Mjölkcentralen.

– Då var det lättare att gå ifrån några minuter ifall man skulle behöva det.

I sina svar till Arbetsmiljöverket hävdar kommunerna också att det inte är möjligt att centralt besluta om en prioriteringsordning, eftersom det handlar om olika skolformer, ämnen och årskurser. Det tycker Ragnar Sjölander är nonsens.

– Det finns få yrken som läraryrket där arbetsuppgifterna är så likartade, säger han.

Har din anmälan gett lärarna en bättre arbetsmiljö?

– Inte än. Det pratas mer om arbetsbelastning nu, men bortsett från några enstaka exempel har det inte blivit några förbättringar.