Det är sällan någon som döms för dödsolyckor på jobbet, och om det sker blir straffen lindriga. Dessutom tar utredningarna av brotten många år.

De senaste tio åren har i genomsnitt 57 personer per år dött i arbetsplatsolyckor, men bara i undantagsfall ställs någon till svars för dödsfallen.

SVT:s Uppdrag granskning har i programmet som sänds i kväll gått igenom samtliga domar som gällt dödsfall vid arbetsplatsolyckor och som meddelats mellan år 2008 och 2012. I bara sex procent av fallen ledde olyckorna till fällande domar.

Utredningarna av olyckorna tog också lång tid. I genomsnitt gick det tre år och fem månader från olyckstillfället tills domen meddelades. I hälften av fallen pågick utredningarna i minst fyra år.

En orsak till de långa utredningstiderna är att ansvarsfördelningen ofta är komplicerad vid olyckorna.

– Det är många underentreprenörer, det är många företag som är inblandade. Så det är i regel inte bara ett företag som vi utreder och tittar på brister hos. Just nu har vi fem företag i en utredning här nu och det blir ju som fem utredningar i en utredning. Så bara det gör att det tar tid, säger Git Hägglund, kriminalinspektör Miljöbrottsenheten Norrbotten, till Uppdrag granskning.

De få som fälls för dödsolyckorna på jobbet kan också räkna med lindriga straff. Tidningen Dagens Arbete har gått igenom domarna från de senaste tio åren och konstaterar att ingen som är personligt ansvarig för arbetsmiljön vid en olycka hittills dömts till fängelse.

Genomsnittsstraffet ligger på 60 dagsböter och villkorlig dom, vilket är lika mycket som dömts ut till exempel för häleri, fildelning på internet eller stöld av en mobiltelefon.

För företag som döms att betala företagsbot vid dödsolyckor ligger det genomsnittliga bötesbeloppet på 1,3 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,05 procent av de dömda företagens omsättning.