Sex av tio kommuner och landsting saknar rutiner för hur de ska förebygga och hantera hot och våld mot sina förtroendevalda, visar en kartläggning från Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt stiftelsen Tryggare Sverige.

– Det är skrämmande med tanke på att man vet att hot och våld kommer att öka eftersom vi befinner oss i ett valår, säger Peter Strandell, personsäkerhetsexpert på stiftelsen Tryggare Sverige.

Hela 62 procent av kommuner och landsting uppger att de saknar en handlingsplan eller rutiner för hur man ska förebygga och hantera hot och våld mot förtroendevalda, visar kartläggningen.

Ett av de största problemen är att man inte vet vem som har arbetsmiljöansvaret – kommunen, polisen, eller partierna själva? – när en förtroendevald utsätts för hot eller våld. En del kommuner försöker göra en gränsdragning beroende på om det är en kommunal fråga eller en partifråga som den förtroendevalde är ute och driver.

– Den gränsdragningen måste förtydligas, i dag hamnar mellan stolarna, säger Peter Strandell.

Kartläggningen visar också att det råder stor okunskap bland förtroendevalda om vad som menas med olaga hot, ofredande eller olaga förföljelse. En del förtroendevalda tycker själva att ”lite får man tåla”. Samtidigt anser många att samhället och rättsväsendet sänder signaler om att politiker ”får tåla mer än andra”.

Kartläggningens råd till kommuner och landsting

• Klara ut ansvarsfördelningen mellan parti och kommun/landsting.

• Samarbeta med polisen innan något har hänt.

• Analysera vilka frågor eller uppdrag som kan väcka starka känslor.

• Ta fram en handlingsplan för att förebygga och hantera hot och våld.

• Utbilda förtroendevalda i vad som är olaga hot, trakasserier eller olaga förföljelse.