Hur står det till med kompetensutvecklingen?
Arbetet frågade åtta fackförbundsföreträdare: Får dina medlemmar kompetensutveckling på jobbet? Vad behöver de – ge något exempel?
”Kompetens ger trygghet”
Cecilia Fahlberg, ordförande, Unionen
– Tyvärr finns det klara brister. När vi frågar medlemmarna svarar inte ens hälften att de haft möjlighet till kompetensutveckling under det senaste året. Det är allvarligt, både för individen och för möjligheten att skapa en positiv utveckling i näringslivet.
– Vi behöver skapa ekonomiska och praktiska möjligheter för alla till lärande genom hela arbetslivet. Att ständigt fylla på sin kompetens är det som skapar trygghet, och ger en möjlighet att få ett nytt jobb eller byta karriär. Det är ett resultat vi vill uppnå i förhandlingarna med Svenskt Näringsliv om ett nytt omställningsavtal.
”Systemvetarna får minst”
Daniel Lind, samhällspolitisk chef, Jusek
– En av tre medlemmar sa i en enkät 2011 att de inte hade fått någon kompetensutveckling alls det senaste året. Systemvetarna är den medlemsgrupp som får minst. I den privata sektorn hade bara varannan systemvetare fått kompetensutveckling de senaste tolv månaderna.
– Behovet varierar, det kan både röra sig om åtgärder för att vidareutvecklas inom ramen för nuvarande arbetsuppgifter och att utveckla ny kompetens.
”Vi prioriterar grundutbildning”
Annelie Nordström, ordförande, Kommunal
– Vidareutbildning är inte vanligt, men det skiljer sig åt mellan olika branscher. Barnskötare får oftare kompetensutveckling än till exempel undersköterskor. Möjligheterna ökar om någon annan – staten eller EU – skjuter till medel, men då blir det tillfälliga projekt.
– För oss handlar det tyvärr om att vi hela tiden måste prioritera möjligheten och rätten för alla att få en grundutbildning för yrket. Har man inte den i bagaget försämras både möjligheten och tillgången till utveckling. Arbetsgivarna måste ta fram en långsiktig planering för kompetensutveckling och avsätta resurser för det.
”Allt större krav på kunskap”
Susanna Gideonsson, förste vice ordförande, Handels
– Nej, inte generellt sett. Kedjeföretagen har ofta bra utbildningar för sina anställda, men för dem som jobbar på mindre arbetsplatser är det betydligt sämre. Samtidigt blir kraven på kunskap allt större. Arbetet blir allt mer komplext, både i butiker och på lager.
– Det gäller att få överblick över hela kedjan i handeln. Allt ifrån ökad varukunskap till logistik, näthandel och inte minst specialistkunskaper. Om du till exempel arbetar i en elektronikaffär ska du kunna ge kunden råd för att bygga det trådlösa nätverket hemma.
”Våra medlemmar får väldigt lite”
Pim van Dorpel, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
– Våra medlemmar får väldigt lite kompetensutveckling på sin arbetsplats. Vid tidigare mätningar så har siffran till och med varit för låg för att det ska vara möjligt att statistiskt säkerställa den.
– Den kompetensutveckling som ändå sker är i stor utsträckning kopplad till den direkta affärsverksamheten och gäller till exempel kassasystem eller bokning. Enskilda individer kan också få kompetensutveckling inför olika chefsjobb. Det är sällsynt att arbetsgivaren tar initiativ till att anställda ska utvecklas i sin yrkesroll.
”Individen får ta stort ansvar”
Malin Lindström, karriärutvecklare, Sveriges Ingenjörer
– Generellt får våra medlemmar för lite kompetensutveckling och ingen tid för att genomföra den. Individen får ta ett stort eget ansvar för sin utveckling. När det är bra tider hinner man inte och när det är dåliga har man inte råd.
– Många ingenjörer jobbar i högkompetenta, globala team och det kräver till exempel språkfärdigheter och att man förstår hur olika människor och olika kulturer fungerar. En del behöver lära sig ny teknik. Vi i facket erbjuder också kompetensutveckling på olika sätt.
”Inte tillräckligt mycket”
Erica Selander, ombudsman, GS
– Våra medlemmar får kompetensutveckling, men inte i tillräckligt hög grad. Det behövs mer. Vi har själva tagit fram ett material som heter Steget före för att på ett mer strukturerat sätt kunna arbeta med kompetensutveckling för våra medlemmar.
– Det kan handla om allt från motorsågskörkort till projektledning. Behovet är brett och finns inom många olika områden.
”Arbetarna får lära av varandra”
Jan-Henrik Sandberg, ordförande, Pappers
– Det sker i mycket varierande grad. Då handlar det oftast om produktionsutrustning som ska hanteras, arbetsmiljö och utveckling av arbetsorganisationen. En särskild sorts kompetensutveckling tvingas fram av minskad bemanning i fabrikerna. Arbetarna får lära sig av varandra för att kunna utföra det arbete som de som ska sluta har gjort.
– Problemet här och var är att utbildningen är otillräcklig eller obefintlig. Där det fungerar som bäst har arbetarna själva kunnat beställa de utbildningar de behöver. Det är ovanligt, men borde tillämpas mer.
Enkät: Cecilia Axelsson
