Dystert land haltar mot vallokalerna
FRANKRIKE. Det är ett missmodigt folk som går till lokala val. Ekonomin haltar och vänstern kan åka på ordentligt med stryk. Regeringen är i alla fall inne på rätt väg, säger ett fack. Ett annat är betydligt mer svartsynt.
Hos de två största fackliga centralorganisationerna i Frankrike är åsikterna om vänsterregeringens sysselsättningspolitik i det närmaste diametralt motsatta.
– Situationen är komplicerad. Men regeringen är konsekvent. Genom olika reformer har man satt i gång en positiv dynamik, säger Pat-rick Pierron hos CFDT.
Han nämner flera överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter, som har initierats av regeringen. Det handlar bland annat om fortbildning och rätten till livslångt lärande, satsningar på ungdomar och på äldre arbetskraft och möjligheter till krisavtal ute på företagen.
Nyligen undertecknade också CFDT en kontroversiell ”ansvarspakt”. Regeringen sänker arbetsgivaravgifterna med 30 miljarder euro (drygt 290 miljarder kronor) under de kommande tre åren. I utbyte ska arbetsgivarna investera och nyanställa.
Patrick Pierron säger att regeringen har svårt att förklara sina reformer för invånarna.
– Det blir ofta kakofoni mellan ministrarna, säger han.
Men enligt facket CGT handlar det om betydligt mer än ett kommunikationsproblem. Ansvarspakten uppfattas som en gåva till arbetsgivarna.
– Det finns inga garantier för att de nyanställer, säger Mohammed Oussedik i CGT.
Han hävdar att den franska regeringen har misslyckats i ett försök att efterhärma Tysklands exportfrämjande politik. I stället borde den ha satsat på ökad köpkraft.
– Fransk produktion bygger till stor del på inhemsk konsumtion. Men regeringen har höjt momsen och hållit nere lönerna, och efterfrågan har försvagats.
Mohammed Oussedik säger att det i dag framförallt är de stora bolagen som får fördelar av olika åtgärder.
– Men det är ju de små och medelstora som behöver stöd, säger han.
Det enda de båda facken verkar överens om är att vänsterregeringen är bättre än högern på social dialog.
Hur det än är med det, så riskerar Socialistpartiet att få ett svagt väljarstöd både i det aktuella kommunalvalet och i valet till EU-parlamentet. Eftersom högern är splittrad kan valdeltagandet bli ovanligt lågt. Eller leda till nya framgångar för extremhögern.
Anna Trenning-Himmelsbach
Fyra fackliga gräsrötter om hur landet ligger
Gaël Zahner jobbar med kommunalt underhåll i Hayange i nordöstra Frankrike.
– Jag är ju reformist, är hans förklaring till att han är ombud för CFDT, som uppfattas som ett av de mer regeringsvänliga facken.
Men han har svårt att komma på någonting som har blivit bättre sedan vänstern tog över.
– Jo, regeringen verkar väl mer villig att förhandla. Men vi ser ju inga resultat. Folks plånböcker blir bara tunnare. Till och med lönsamma industrier säger upp anställda, säger han.
Murielle Gasperment är försäljare i klädbutiken Kiabi i centrala Metz, aktiv i CGT och står på Kommunisternas lista i kommunalvalet.
– Såklart att jag hade förhoppningar på socialisterna. Men läget är dramatiskt. Det enda positiva som regeringen har gjort är att höja marginalskatten för höginkomsttagare. Men det berör få personer. Annars är politiken mer och mer liberal. Jag är särskilt orolig för att socialförsäkringssystemet ska försämras. Än så länge har vi ett ganska bra trygghetssystem, säger hon.
Julien Hézard företräder också CGT, och är arbetare på Saint Gobains stålverk i Pont-à-Mousson.
– Innan François Hollande blev vald sa han att det är finanssektorn som är fienden. Och ja, jag var försiktigt optimistisk.
– Men i dag är vinnarna de stora börsnoterade företagen, och det är löntagarna som attackeras. Den så kallade ansvarspakten är monstruös. Man skänker ju bort pengar till arbetsgivarna, säger han.
Vårdbiträdet och CFDT-ombudet Martine Michel tycker att François Hollande är ”mesig”.
Hon är framförallt bekymrad över utvecklingen på sjukhuset i Hayange, och anser att politikerna inte bryr sig om vad som händer inom vården.
– Jag älskar mitt arbete. Men vården avhumaniseras. Vi ska arbeta snabbare. Patienterna kallas för klienter. Stämningen blir aggressivare.
På sikt är hon orolig för att hennes barn inte ska hitta några jobb, och att den ekonomiska krisen leder till att rasismen ökar ännu mer.
– Vi har ju upplevt nazismens fasor här i regionen.
Gaël Zahner är så pessimistisk att han tror att vi går mot ett krig – eller en revolution. Om några veckor ska han förhandla med en ny kommunledning. Det kan bli Nationella Fronten som tar över i Hayange.
– Det ser jag inte fram emot. De är ju både mot facket och mot offentliganställda.
Julien Hézard tror inte att missnöjet med vänstern kommer att märkas så mycket i kommunalvalet, eftersom folk röstar utifrån lokala
frågor.
– Men i EU-valet får de nog stryk, säger han.
Den unge metallarbetaren tycker att det är synd att folk inte agerar mer.
Under det senaste året är det i stort sett bara konservativa religiösa rörelser som har lyckats samla till manstarka demonstrationer, och detta när de har protesterat mot samkönade äktenskap.
– Det är trots allt knepigare att få folk att röra på sig, när det är vänstern som styr, säger han.
Murielle Gasperment säger sorgset att invånarna framförallt är resignerade.
– De tror inte att de kan göra något åt situationen.
Text och foto: Anna Trenning-Himmelsbach
KOMMUNALVAL PÅ SÖNDAG
FRANKRIKE
Invånare: 65,8 miljoner.
Valdagar: Kommunalvalet äger rum den 23 och 30 mars, och valet till EU-parlamentet den 25 maj (som i Sverige).
Styrande i dag: Socialistpartiets François Hollande tillträdde som president i maj 2012, och parlamentet fick vänstermajoritet i juni samma år. Förtroendet för presidenten är rekordlågt. Knappt en av fem invånare säger, enligt opinionsundersökningar, att de är nöjda med den politik han driver.
Arbetslöshet: 10,8 procent och 3,3 miljoner personer enligt Arbetsförmedlingen, 9,8 procent och 2,8 miljoner personer enligt Statistiska centralbyrån.