Akademiker sågar sifferlösa avtal

ARBETET GRANSKAR. Kritiken mot de sifferlösa avtalen växer. Samtidigt får nästa år över 300 000 fler sina löner bestämda direkt på arbetsplatsen – helt utan centrala garantier. Nu behövs en väckelserörelse inom LO, TCO och Saco, hörs det från akademikerna.

Det är inte längre bara ledningarna inom IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer som varnar för följderna av avtal helt utan centrala löneökningar. Tveksamhet finns också lokalt, inte minst hos akademiker inom ABB och Posten.

– Ibland är siffrorna i riksavtalen det enda som förhindrar frysta löner, säger Bertil Nordqvist, Sveriges Ingenjörer på ABB.

Han berättar om när ABB:s huvudkontor i Zürich för några år sedan utfärdade en central order om lönestopp. Den världsomspännande koncernen meddelade att inte en enda krona i löneökning skulle utgå, enligt Bertil Nordqvist.

Men de svenska riksavtalen med fastställda löneökningar omöjliggjorde det proklamerade lönestoppet i koncernens blågula delar.

Vad som hänt om riksavtalet för Sveriges Ingenjörer saknat fastställda löneökningar vill ingen tänka på. Men risken för frysta löner hade varit överhängande.

Debatten om de sifferlösa avtalens förtjänster eller brister engagerar nu långt utanför de centrala fackliga kanslierna i Stockholm. Det finns en stark och bred kritik av den vurm för sifferlösa avtal som under förra året ledde till att allt fler sådana undertecknades.

– Jag tror inte ett dugg på den här modellen. Förklaringen är enkel. Cheferna har inte mandat att sätta lön på de anställda annat än inom mycket snäva ramar, säger Bertil Nordqvist.

Liknande, starkt kritiska, tongångar hörs också från Björn Nyström, ordförande för akademikerna inom Posten AB.

– Arbetsgivarna har varit framgångsrika i sin ”försäljning” av sifferlösa avtal. Därför ser det ut som det gör. Inom den fackliga sfären saknas tyvärr en både bred och livlig debatt kring avtalskonstruktioner och för- och nackdelar för medlemmarna med olika förhandlingsmodeller.

I förlängningen av dagens debatt om sifferlösa avtal hoppas därför Björn Nyström på en reaktion som kan skaka om alla fackliga aktörer på lönemarknaden.

– Det behövs en väckelserörelse inom LO, TCO och Saco för att häva det tillstånd av passivitet som råder. I dag domineras samtalet om lönebildning av arbetsgivarna. Det är deras världsbild som styr samtalen.

Sveriges Ingenjörer uppfattar som mest påtagliga med de sifferlösa avtalen handlar om fördelningen av löneökningarna. Stora grupper riskerar, enligt facket, att få låga eller inga löneökningar alls.

Möjligheten att individualisera och differentiera löner och löneökningar finns redan i dag med det siffersatta riksavtalet. Skillnaden mellan siffror och inga siffror i avtalet handlar därför främst om fördelningen av löneökningarna. Någons lönemässiga framgång riskerar i det sifferlösa systemet, enligt facken, att bli någon annans motgång.

Erfarenheter från finanssektorn och vården har illustrerat hur det kan gå. Både Vårdförbundet och Finansförbundet har vid olika tillfällen tvingats säga upp de sifferlösa avtalen för att garantera medlemmarnas löneökningar.

– Det är mest skrivbordsteoretiker som talar sig varma för sifferlösa avtal. För oss som befinner oss mitt i den industriella verkligheten är siffersatta löneökningar i riksavtalen att föredra, säger Bertil Nordqvist.

Trots de uppmärksammade uppsägningarna av löneavtalen inom både vård- och finanssektor växer antalet avtal och anställda som lever under löneavtal utan centrala löneökningar.

Från 2015 och framåt kan cirka 800 000 löntagare inte längre åberopa siffror i avtalet för löneökningarna. Allt, både de totala löneökningarnas storlek och fördelningen, förhandlas lokalt. Formerna för förhandlingarna varierar, men vanligast är enskilda lönesamtal mellan anställd och chef.

Erfarenheterna av de lokala förhandlingarna på sifferlösa avtalsområden under nästa år kan få betydelse för hur avtalsrörelsen 2016 utvecklas. Inte minst IF Metalls ordförande Anders Ferbe har uttryckt tvivel och farhågor inför framväxten av allt fler avtalsområden med löneavtal utan siffror.

Intresset hos industrins fack och arbetsgivare för att förhandla fram löneavtal som andra branscher använder som en trampolin i stället för en norm är ytterst begränsat. 

Därmed utgör den nuvarande utvecklingen, allt mer av sifferlösa avtal, ett reellt hot mot den lönestabilitet som råder på arbetsmarknaden sedan 15 år tillbaka.

• Läs även: Arbetsgivarna i SKL om varför de gillar sifferlösa avtal – och vilka brister som finns