Politiken har gynnat männen

Män har på senare år fått mer kvar i ­plånboken än kvinnor. Bakom utvecklingen ligger skattesänkningar som ­gynnat män, och låga pensionsökningar som drabbat kvinnor.

Sedan 2006 har den disponibla medianinkomsten för män ökat med 2 400 kronor i månaden, medan en kvinna på motsvarande plats i inkomstfördelningen har fått 1 800 kronor mer att leva på.

Det visar Arbetets sammanställning av Statistiska centralbyråns statistik över utvecklingen i individernas disponibla inkomster, alltså det som blir kvar av löner, pensioner och ersättningar efter att skatter betalats.

Även räknat i procent har männens inkomster ökat snabbare. Den skillnaden är dock liten, 14 procent jämfört med 13,3 procent.

– Hushållens disponibla inkomster har totalt sett stigit ganska kraftigt. Det beror dels på låg inflation som bidragit till goda reallöneökningar, dels på skattesänkningar genom jobbskatteavdragen, säger Erika Pahne, privatekonom på Swedbank.

Statistiken visar att det är långt kvar till likvärdiga ekonomiska villkor mellan könen. En kvinna i mitten på inkomstskalan har 78 procent av vad motsvarande man har att röra sig med. Någon trend mot minskade skillnader syns inte till.

– Trots strävandena att utjämna skillnaden så går det inte åt rätt håll. Regeringens politik har gett mer till personer med högre inkomster, medan kvinnor generellt har lägre inkomster. De jobbar kortare tid, deltar i mindre utsträckning i arbetskraften och deras yrken betalas sämre. Effekten blir att kvinnor missgynnas, säger LO-ekonomen Anna-Kirsti Löfgren.

Att regeringens reformer inneburit ett större tillskott i mäns plånböcker än i kvinnors bekräftas av finansdepartementets egna beräkningar av de direkta effekterna av förändringarna: Räknat i kronor har skatte- och regelförändringarna gett över 5 000 kronor mer per år till den genomsnittliga mannen. Merparten av denna skillnad uppkom redan under den första mandatperioden.

Elin Ryner, ekonom vid statliga Konjunkturinstitutet, framhåller att jobbskatteavdragen innebär att arbetsinkomster beskattas lägre än inkomster från socialförsäkringarna, som sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen.

– Oavsett kön så har personer med mer arbetsinkomster större nytta av avdraget. Och i genomsnitt har män mer arbetsinkomster än kvinnor, medan kvinnor har en större andel av sina inkomster från transfereringssystemen. Snedför­delningen i inkomstsammansättningen har gjort att män fått mer i plånboken, säger Elin Ryner.

Hon poängterar att regeringens uttalade ambition är att stimulera ökat arbetskraftsdeltagande, men de mer jämlikt fördelade effekter som finansdepartementet redovisar i sina långsiktiga kalkyler har ännu inte infunnit sig.

– Det som syns är den direkta effekten att alla som arbetade när avdraget infördes har fått lägre skatt, säger hon.

– Sedan spelar pensionerna också roll för könens medianinkomster. Eftersom en större andel av dem som har pensionsinkomster är kvinnor och pensionsinkomsterna har vuxit svagt de senaste åren på grund av bromsen, kan kvinnors inkomster ha påverkats mer negativt än männens, fortsätter Elin Ryner.

Enligt LO-ekonomen Anna-Kirsti Löfgren kan ihållande och växande skillnader i mäns och kvinnors disponibla inkomster få följdverkningar både för singel- och parhushåll.

– Många är ensamstående, och för denna grupp slår skillnaden direkt genom mindre ekonomiska möjligheter för kvinnor. Sedan påverkas också valen inom parhushåll. Så länge skillnaden förstärks blir det ännu svårare att bryta det rådande mönstret i hur hemarbete och förvärvsarbete delas upp mellan könen, säger hon.