Grafiker på väg mot bättre tider

Den tråkigaste arbetsdagen – det är när allting går bra. När maskinerna ska övervakas och ingenting särskilt händer …

– Roligast? Det är att möblera pallarna. Vi har ganska trångt och trycker stora volymer som ska få plats. Då gäller det att använda huvudet och hitta på lösningar – det tycker jag personligen är kul. Då gör jag som min första chef brukade säga åt oss om vi klagade: använder fantasin.

Anna Jonsson blev grafiker mest av en slump. Det var en kompis till familjen som ringde tidigt på lördagsmorgonen och frågade hennes pappa: ”Har du nån trött tonåring som vill jobba?”

Och det hade hennes pappa, han gick upp och väckte 19-åriga Anna och körde henne direkt till V-tabs tryckeri i Södertälje. Efter drygt åtta år är hon kvar på avdelningen för efterbehandling, även om det börjar bli dags för förändring.

– Arbetskompisarna betyder jättemycket, berättar hon. Vi är oftast flera på samma station och trots att volymen kan vara jättehög går det att prata med varandra. På vissa stationer funkar det att ha på musik också.

Än så länge jobbar hon på samma skift som sin allra bästa vän.

– Hon blev hitlurad av samma person som jag, men då kände vi inte varandra.

Det var på skiftet som Anna Jonsson träffade sin sambo också. Men han har lämnat tryckeriet och jobbar med annat.

Det snackas mycket om nya schemat just nu, mycket sämre tycker de flesta. Anna Jonsson jobbar bara dagtid, men skiftgången rullar hela veckan så att lördagar och söndagar också är arbetsdagar.

Så var det det där med förändringen. Efter åtta år känner Anna Jonsson att hon behöver personlig utveckling. Och om en vecka händer det. Då byter hon jobbet i efterbehandlingen mot tryckeriet.

Skitigare, tryckerifärg på kroppen och kläderna. Och tyngre kroppsarbete, tror hon. Men bättre tider.

– Jag får fler lediga helger! Nu jobbar jag två av fyra helger. I tryckeriet blir det bara en av tre.