Arbetsgivare ogillar kontroll av utstationerade
Svenskt Näringsliv ogillar EU:s nya regler för kontroll av utstationerade företag. Det är en dålig kompromiss, enligt arbetsgivarorganisationen.
– Det finns både bra och dåliga delar i de nya reglerna, men de viktiga punkterna går emot oss, säger Lars Gellner på Svenskt Näringsliv.
Arbetet har tidigare berättat om reglerna, som syftar till att stävja fusk och få utstationeringen att fungera bättre. Utstationering innebär att ett företag och dess anställda är tillfälligt verksamt i ett annat land.
Det nya är ett genomförandedirektiv för utstationeringsdirektivet. Det tar upp bland anna
• huvudentreprenörsansvar i byggbranschen,
• definition av utstationering för att komma ifrån fusk,
• några tvingande kontroller,
• en möjlighet för medlemsstaterna att införa fler kontrollåtgärder.
Dessutom ingår krav på tydlig information och samarbete om utstationering mellan EU:s medlemsländer.
Arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv tycker att reglerna om information och samarbete mellan länderna är bra. Däremot anser de att det inte behövs några nya beskrivningar av utstationering. Det går lika att använda de bestämmelser som redan finns.
Liksom byggarbetsgivarna vänder sig Svenskt Näringsliv mot att införa ett huvudentreprenörsansvar, som betyder att anställda hos underentreprenörer som inte får lön kan begära det av huvudentreprenören. Lars Gellner säger att det kan göra att oseriösa underentreprenörer struntar i att betala sina anställda, eftersom huvudentreprenören ändå kommer att göra det. Dessutom anser han att det gör det svårare för nya och okända företag att ta sig in på byggmarknaden.
Arbetsgivarna vänder sig också mot att EU-länderna kan införa egna kontrollåtgärder. Nu finns en lista på tvingande åtgärder och en öppning för ytterligare kontroller.
– Vi är mot en öppen lista av åtgärder. Det är bättre att EU exakt talar om vad länderna får göra. En öppen lista kan bli ett hinder för den fria rörligheten, säger Lars Gellner.
Se tidigare artikel:
