En ekonomisk kris kostar, i lidande men också i människoliv. Priset betalas av såväl fattiga greker som svenskar.
Sedan 2010 när den grekiska regeringen inledde sina åtstramningspaket har allt fler drabbats. Nu lever snart fyra av tio grekiska medborgare under fattigdomsgränsen. Arbetslösheten är skyhög. Bland unga är den högst i hela Europa.
Nyligen publicerade den medicinska tidskriften The Lancet flera artiklar om hur den grekiska befolkningen mår. Allt sämre, är slutsatsen. Fler dör en för tidig död nu. Även om det är för tidigt för att helt kunna överblicka samtliga orsaker, skriver forskarna att det troligtvis handlar om att kroniskt sjuka greker nu utförsäkrats från sjukvårdssystemet. Det innebär i praktiken att det är omöjligt att få den vård de är i behov av.
Även i Sverige ser vi sambandet mellan hälsa och inkomst. Nyligen slog Folkhälsomyndigheten fast att ökade inkomstskillnader ökar ohälsan hos befolkningen. Framförallt hos grupper med sämre ekonomiska resurser. Bland dem nämns ensamstående föräldrar, arbetslösa och sjuka. Grupper som fått sämre ekonomiska förutsättningar under Alliansregeringens tid.
Både i Sverige och i Grekland är en politik som inte förmår att minska klassklyftor och trygga alla medborgares rätt till hälsa, en politik som dödar.
