Nollställd nuna ger Löfven segern
Någonting har hänt! Den alliansballong som så segerviss steg mot himlen i mitten av 00-talet har börjat pysa på allvar. Att luften verkar ha gått ur regeringen beror förstås på många faktorer, som att samhället helt enkelt inte funkar. Även om Socialdemokraterna också drivit fram avregleringar, privatiseringar, så är Det Nya Sverige alliansmärkt. Det vill säga marknadfieringen av samhället uppfattas som främst ett borgerligt (misslyckat) projekt. Men det finns en faktor till som faktiskt kan få borgarna att förlora valet 2014. Jag pratar om en person och han heter Stefan Löfven.
Jag vet att analyser som rör medierna och enskilda personer ses som ett ytligt sätt att blunda för strukturer, men du måste vara mer än lovligt ignorant för att missa Löfveneffekten. Nämligen bedriften att vara socialdemokratisk partiledare utan att ha råkat ut för ett enda drev! Det enda jag sett i den vägen är en artikel i Aftonbladet som, dagen efter att VU valt Löfven, drev linjen att hans jacka var ful.
Efter den miserabla mediemobbningen av Göran Persson 2006 spådde jag att vi aldrig mer skulle få se en socialdemokrat på statsministerposten, något som bekräftades av 2010 års Mosa Mona-kampanj.
Men Löfven har en så mycket starkare position hos borgerligheten än någon socialdemokratisk partiledare. Näringslivet jublade då han valdes. Han är för EMU, för en stark krigsindustri och, viktigast av allt, han vill inte höja skatten eller förbjuda vinst i välfärden.
Och hans lågmälda profil är perfekt. Ju mindre han säger desto mer kan vanliga socialdemokrater tolka in vänsterpolitik i hans nollställda nuna men desto svårare för borgerliga opinionsbildare att komma åt honom för samma sorts politik.
Det ska bli intressant att se hur den borgerliga medieövermakten ska kunna svartmåla Löfven inför valet. Han får inte kvinnor att börja gråta där han drar fram, som Expressen beskrev Göran Persson. Han vill heller inte hindra folk att arbeta, som Aftonbladets löpsedel påstod om samme Persson. Han tycks betala räkningar i tid och på rätt sätt.
Det är omöjligt för borgerliga opinionsbildare att få egenskaper som bufflig, maktfullkomlig, ansvarslös, slarvig, korrumperad, yvig eller lösmynt att passa in på Stefan Löfven. Han tycks vara en oantastlig, hederlig arbetarklassman vars största tillgång är att han varken väcker entusiasm eller antipati.
I opinionsmätningar får partiet strax över 30 procent. Inte så imponerande men med tanke på hur medierna behandlat Persson, Sahlin och Juholt så kunde/kan det varit/bli värre, mycket värre. För Löfven kan inte vinna väljarnas förtroende om han förlorar medierna. Det jag ser som en förlust, att Löfven inte företräder ett klart vänsteralternativ, innebär därför en maxad vinstchans för socialdemokratin att åter komma till makten.
