Berättelserna om att botten är nådd har länge kommit från sjukhuskorridorerna. Senast i veckan kunde vi läsa om hur barnmorskor i mödravården startat ett nytt upprop. Där varnar de för ökade förlossningskomplikationer, eftersom deras arbetsbelastning gör det omöjligt att hinna ge gravida kvinnor tillräckligt med stöd och förberedelse. Men trots upprepade vittnesmål från sjukvårdspersonal, vägrar borgerliga ledarskribenter tro på samband mellan resurser och vårdkvalité.
Att forskare kommit fram till samma sak; att för lite personal i relation till antal patienter ökar risk för vårdskador och så kallade onödiga dödsfall, påverkar inte heller de borgerliga debattörerna. I går publicerades en stor internationell studie i den medicinska tidskriften Lancet. Man har tittat på 422 000 patienter som alla genomgått enkla kirurgiska ingrepp med låg förväntad dödlighet. För varje extra patient som sjuksköterskan behövt ta hand om under vårdtiden, ökar risken att patienterna ska dö inom trettio dagar med sju procent. En obehagligt hög siffra. Forskarna sammanfattar resultatet med att nedskärningar inom vården har en direkt negativ effekt på patienters hälsa och överlevnad.
Dagens Nyheters osignerade ledare refererar i dag till studien och väljer rubriken ”Pengar är inte allt”. De frågar sig om vården automatiskt blir bättre av att fler sjuksköterskor med högre utbildning anställs. Därefter fortsätter ett resonemang om att patientsäkerheten inte ökar för att det står hundra sjuksköterskor bredvid varandra på avdelningen.
DN:s raljanta och lite svårtolkade hållning till den vårdkris som personalen länge vittnat om är förvånande, men också provocerande. De allra flesta (med uppenbart undantag från den borgerliga ledarredaktionen) delar uppfattningen att kvinnorna i vården fortfarande har för låga löner. Ingen barnmorska eller sjuksköterska har heller krävt att få 99 kollegor bredvid sig på golvet. De har bett om en eller fem till. Ett rimligt krav, för att hinna med att möta varje patient, men också gå på toaletten och äta lunch under sitt arbetspass. Ett rimligt krav om man vill minska andelen vårdskador och onödigt lidande för patienten.
För det ger Dagens Nyheters ledarskribenter ingenting. I stället säger man att problemen i vården beror på bristande förtroende för landstingsledningen. Och ber om en ökad koppling mellan makt och ansvar.
Vad det betyder i praktiken är det svårt att förstå.
Men berättelserna om hur personal upplever att patientsäkerheten är hotad tillsammans med forskning som visar att patienter dör när det sparas in på personal, säger att vårdkrisen är för allvarlig för att raljera kring.
I stället behöver politiker lyssna och direkt agera på vårdpersonalens krav om rimliga löner och ökad bemanning.
