IF Metall körde över hela LO i avtalsrörelsen

IF Metall körde över hela LO i den senaste avtalsrörelsen. Frågan är om LO-förbunden har någon gemensam grund för samarbete i nästa avtalsrörelse. Slutsatserna är förbundens egna – och framkommer i en rapport som LO håller hemlig.

Utvärderingen av förra årets avtalsrörelse bygger på enkäter och intervjuer med LO-förbunden. Den är gjord av LO-kansliet och blev klar i höstas, men när Arbetet först frågade efter den förnekade ledningen att den existerar.

Rapporten visar att flera förbund är mycket kritiska till IF Metalls dominerande roll i avtalsförhandlingarna. De anser att löneökningarna i de
normerande avtalen för industrins anställda hamnade för lågt. Dess-utom finns en stark kritik mot att kvinnodominerade förbund inte fick stöd för att driva igenom sin löneökning som ett krontalspåslag. Men rapporten landar ändå i att samordningen mellan förbunden höll.

LO:s egen utvärdering kan spaltas upp i de olika delarna av avtalsrörelsen.

Försäkringar

IF Metall förhandlade om försäkringsfrågorna med Teknikföretagen vid sidan av LO:s övergripande förhandlingar med Svenskt Näringsliv. Och att IF Metall slöt avtal före LO beskrivs i rapporten som att förbundet körde över LO.

Byggnads, Seko, Elektrikerna och Målarna anser att det var ett övertramp. Fastighets tycker inte att det går att ha gemensamma förhandlingar om ett enstaka förbund tillåts att styra tillsammans med sin motpart. Transport anser att IF Metall körde över LO:s avtalssekreterare.

Den beskrivningen vill IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä inte kännas vid.

– Bara för att något förbund tycker något behöver det inte vara sant, säger han.

Den sammantagna uppfattningen i rapporten är dock att sammanhållningen mellan LO-förbunden inte höll i försäkringsförhandlingarna.

– Försäkringsförhandlingarna var en stor besvikelse. Vi ville ha månadsvisa inbetalningar av pensionspengarna och det var den enda frågan som var viktig för oss. Den fick vi inte igenom, säger Ronny Wenngren, förhandlingschef hos Elektrikerförbundet.

Samarbete

Det finns mycket kritik mot hur avtalsrörelsen sköttes, och i flera delar är den samlade uppfattningen att samarbetet inte får godkänt. Kritiken handlar i stor utsträckning om hur det fungerat mellan LO-förbunden.

Genomgående anser dock förbunden att det fungerat bra mellan den egna organisationen och LO-kansliet. De allra flesta tycker att modellen med täta möten, där både LO-styrelsen och avtalsrådet deltar, är en förbättring jämfört med tidigare avtalsrörelser.

Löneutrymmet

Motsättningarna var stora om löneutrymmets storlek redan från början. LO-ekonomerna kom fram till att löneutrymmet var 3,5 till 4,0 procent med ett ettårigt avtal – och den linjen stödde Pappers, Målarna och Musikerna. IF Metall föreslog däremot, enligt uppgift till Arbetet, att fackens lönekrav skulle ligga på 0,9 procent.

IF Metall blev sedan någorlunda nöjt med lönekravens utformning, medan Byggnads tycker de låg under det rimliga. Elektrikerna tycker att IF Metall fick för stor plats i lönediskussionen och hävdar att nivån är så låg att förbundet på egen hand skulle ha kunnat få ut mer.

Normering

Det samlade betyget för hur normeringen gick till – det vill säga hur en första uppgörelse ska gälla för alla andra avtal – blir strax under godkänt.

Målarna, Handels och Kommunal tycker att IF Metall gav bra information när normen skulle slås fast i det första avtalet. Pappers, Hotell- och restaurangfacket, Musikerna, Transport och de flesta förbunden i 6F är mer kritiska. Deras invändningar handlar i första hand om att det blev ett treårigt avtal och att det var oklart hur krontalspåslaget skulle fungera.

Flera anser att en så lång period av fredsplikt borde ha varit värd mer.

Beslutsprocessen

Det finns också kritik mot hur besluten fattades. Pappers, Fastighets och Seko är kritiska till att förbunden inte har något inflytande över det normerande avtalet. Transport går ett steg till och säger att det inte räcker att det är några i IF Metalls avtalsdelegation som bestämmer – utan att LO-styrelsen måste fatta det beslutet. Transport vill att samordningen ska bli lika stark som samarbetet i Svenskt Näringsliv.

– Vi vill se en striktare process, där LO-styrelsen godkänner de normerande avtalen, eftersom dessa avtal ska vara norm för oss andra, kommenterar Ronny Wenngren, förhandlingschef hos Elektrikerförbundet.

IF Metalls avtalssekreterare. Veli-Pekka Säikkälä vänder sig mot det resonemanget:

– När vi gick in i avtalsrörelsen hade vi ingen sådan överenskommelse. Och jag tror inte att vi kan hitta någon sådan lösning. Det här är en liten minoritet som drömmer sig tillbaka till 70- och 80-talen.

Krontalspåslaget

När industrins avtal var klara lyckades de mansdominerade förbunden utan större problem sluta avtal på den normerade procentnivån. Däremot hade de kvinnodominerade facken större svårigheter. I praktiken fanns det för dem ingen norm i kronor. För att få det krontalspåslag som räknades fram utifrån industrins avtal tvingades de sälja bort andra allmänna villkor.

Kommunal säger i rapporten att man inte litar på ärligheten i samordningen eftersom de fått höra av andra förbund att de måste sälja något för att få krontalsökningen. Kommunal riktar också särskild kritik mot Handels för att Handels höll igen sin minimilön för att få upp krontalet.

– Kronpåslaget blev ett problem eftersom kostnaderna för alla avtal skulle hamna på 6,8 procent. För oss är det ett problem att lägstalönerna inte höjs med krontal. Handels modell smittar tyvärr på oss, säger Lenita Granlund, avtalssekreterare hos Kommunal.

Seko förklarar att man har bytt och sålt andra krav för att få upp lönenivån, och det skedde sedan förbundet haft medling på fem områden.

Hotell- och restaurangfacket är irriterat över den uteblivna uppbackningen från de andra förbunden, och att man fick betala för sitt avtal. Minimilönen höjdes bara med 87,5 procent av avtalshöjningen – och det är ett stort problem enligt facket eftersom hälften av medlemmarna har minimilön.

Varslen

IF Metall är kritiskt mot Byggnads och Elektrikernas varsel. Byggnads var berett att dra ut i konflikt för kravet att huvudentreprenören på ett bygge också ska ta ansvar för löner och villkor hos underentreprenörerna. Elektrikernas strid handlade om ett nytt inkasseringsavtal.

IF Metall invände mot att Byggnads varsel kom överraskande i ett känsligt läge i industriförhandlingarna och mot att Elektrikernas varsel också påverkade industrin. Elektrikerna är i sin tur kritiska till att IF Metall offentligt kritiserade förbundets planerade stridsåtgärd.

Framtiden

LO-rapportens samlade betyg blir att samordningen höll – men att den skavde. Fler förbund kritiserar hur normeringen går till. Transport går långt och säger att man inte tänker vara med i LO-samordningen nästa avtalsrörelse – om det inte är LO-styrelsen som fattar beslut om det normerande avtalet.

Avtalet är treårigt och LO-förbunden vill ha ordentliga diskussioner inför nästa avtalsrörelse:

Livs vill prata om bemanning och visstid. Pappers efterlyser en långsiktig politik för lönebildning. Hotell- och restaurang förespråkar ett normavtal, som ska vara en lägsta nivå som alla förbund har rätt att få stöd för att uppnå. Kommunal eftersträvar en gemensam maktanalys.

– Vi vet inte om vi tänker vara med i någon samordning i nästa avtalsrörelse. Vår enda hjärtefråga fick vi inte igenom. Och vi är övertygade att vi har styrkan att själva klara en avtalsrörelse, säger Ronny Wenngren hos Elektrikerna.

– Samordningen är viktig för alla förbund, säger däremot IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä. Det är nödvändigt med gemensamma krav för att vi inte ska bli uppsplittrade, men det är för tidigt att säga vilka vi ska föra fram nästa gång.

FOTNOT. Flera förbund har nekat att kommentera rapporten. Även LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson säger att den är ett internt arbetsmaterial som han inte vill kommentera.