Omstridda offerter för omställningsstöd

I tysthet fortsätter försöken att förhandla fram ett nytt omställningsavtal för landets privatanställda tjänstemän. PTK och Svenskt Näringsliv har inte kastat in handduken. 

I dag, fredag, träffar PTK:s förhandlare regeringen för att undersöka hur starkt och omfattande statens intresse är för att medverka till en lösning.

Ambitionen är att i framtiden stärka befintligt stöd vid omställning, men också att fler grupper ska omfattas, inte minst visstidsanställda. Avtalet ska också innehålla förändrade turordningsregler vid uppsägning.

Osäkerheten är emellertid fortsatt stor om de segslitna förhandlingarna verkligen leder till ett avtal. Tveksamhet finns på båda sidor av förhandlingsbordet, fast av olika skäl.

PTK våndas över vilka förändringar som är acceptabla av de existerande turordningsreglerna. Arbetsgivarna funderar över samma problematik, men undrar om förändringarna blir tillräckligt omfattande för att de ska medverka till mer omfattande stöd vid omställning.

Bytesaffären mellan ändrade turordningsregler vid uppsägning och ett utvidgat stöd vid omställning upplevs som en tveksam affär inom framför allt en lång rad akademikerförbund. Intresset förefaller däremot avsevärt starkare inom i synnerhet Unionen, som är den helt dominerande organisationen inom PTK.

Risken för allvarliga motsättningar inom kartellen är, om inte överhängande, så högst påtaglig. Det är svårt att se hur den möjliga kompromissen ser ut.

Den ändring av turordningsreglerna som PTK själv formulerat och överlämnat till Svenskt Näringsliv innebär en utökad möjlighet för arbetsgivaren att undanta nyckelpersoner från den lagfästa turordningen: sist in – först ut. Om förslaget räcker för att övertyga arbetsgivaren om ett avtal – ja, det återstår att se. Men det förtjänar att påpekas att också den offerten från PTK är omstridd.

Frågan om turordningsreglerna är mycket känslig både inom kartellen och i den omgivande delen av arbetsmarknaden. Förhandlingarna följs därför mycket noga av andra organisationer bland både fack och arbetsgivare.

I dag är det inte givet att PTK förmår samla de egna styrkorna och slutföra förhandlingen. Men som sagt, tveksamhet finns också på arbetsgivarsidan.

Just kostnaden för en eventuell överenskommelse om utökat omställningsstöd är en viktig del i kontakterna med staten. Om staten bidrar med ett mer omfattande stöd för varje varslad eller uppsagd tjänsteman så sjunker priset i motsvarande grad för arbetsgivarna.

Att regeringen därför kan spela en viktig roll är oomstritt. Men hur långt det politiska intresset sträcker sig eller hur stor generositeten är – ja det återstår att se.