Schysta villkor krav vid upphandlingar
Försöksåret är slut. Nu inför Malmö Vita jobb-modellen vid i stort sett alla upphandlingar. Det innebär krav på villkor som liknar kollektivavtalets, förbud mot svartjobb och krav på att anställa arbetslösa.
Stöd för de tuffare kraven kom också från EU som i onsdags röstade igenom nya regler för upphandling.
– Vi har haft en rusning mot botten. Om upphandlingar bara går ut på att pressa priset går det antingen ut över kvaliteten eller arbetskraftskostnaderna. Om vi ska undvika det måste det offentliga Sverige vara berett att betala mer, men samtidigt får vi in mer i skatt genom att människor får schysta villkor, säger Malmös kommunalråd Andreas Schönström (S).
Facket ska kontrollera att det verkligen blir schysta villkor. Vita jobb-modellen gör fackligt folk till oavlönade konsulter åt kommunen. I den rollen ska de bara kontrollera att företagen följer villkoren för upphandlingen.
Det ställer krav på LO-förbunden. Malmö stads slutrapport efter försöksåret uttrycker tvivel om att facket ska gå i land med uppgiften.
Bara hälften av LO-förbunden var med under försöksåret. Slutrapporten ifrågasätter både om facket orkar med att göra alla kontroller och om fackets folk klarar av att lägga det fackliga åt sidan och enbart vara kontrollanter åt Malmö stad.
– Vi är övertygade om att vi ska klara det här, men vi är bara i början av arbetet än. Nu måste vi få ihop LO-familjen, säger Maria Nyman Stjärnskog, första ombudsman på LO-distriktet i Skåne.
Vita jobb-modellen testkördes i Stockholm fram till valet 2006. När Malmö dammade av modellen 2011 var den gängse uppfattningen att kommuner och landsting skulle handla upp till lägsta pris.
Annars skulle fan ta dem – eller åtminstone Konkurrensverket och EU-domstolen.
Nu håller opinionen på att svänga. 2011 kom forskarna Niklas Bruun och Kerstin Ahlberg fram till att Sverige, tillsammans med Storbritannien, är sämst i EU på att ställa sociala krav vid upphandlingar.
Sedan dess har David Camerons borgerliga regering infört en ny lag som innebär att lägsta pris inte längre är självklart. I onsdags ställde sig EU-parlamentet bakom ett nytt upphandlingsdirektiv. Det nya direktivet kanske rentav gör det möjligt att skärpa de sociala kraven.
Kommuner och landsting handlar upp varor och tjänster för mellan 500 och 600 miljarder varje år. I allt fler kommuner har politikerna fått upp ögonen för att det gör skillnad hur man handlar upp. Malmö handlar upp för fem miljarder om året.
I våras blev Vita jobb ett LO-projekt på riksplanet. Utgångspunkten är enkel. LO vill få slut på lönedumpning och usla villkor.
Ombudsman Håkan Löfgren har besökt ett antal S-styrda kommuner och spritt budskapet om Vita jobb.
– Det finns intresse i stort sett i alla kommuner som jag har besökt, men politikerna är avvaktande. De vill se vad som händer i Malmö först, konstaterar han.