Kalkylmissar i miljardklass
Hur stora hål har de senaste årens skattesänkningar egentligen gjort i statsfinanserna?
Nya rön tyder på att regeringen rejält underskattat kostnaderna för det femte jobbskatteavdraget samt sänkningen av bolagsskatten. Det hävdas i den senaste prognosen från självaste Ekonomistyrningsverket, finansdepartementets egen myndighet som ska analysera statens ekonomi.
När regeringen i september 2012 lanserade den stora sänkningen av skattesatsen på företagsvinster uppgavs att reformen skulle kosta 16 miljarder kronor årligen i uteblivna skatteintäkter. Men mer än hälften av summan skulle kompenseras genom att möjligheten för företag att göra ränteavdrag genom så kallade räntesnurror begränsades.
Enligt finansdepartementet skulle nästan 9 nya miljarder kronor komma in den vägen.
Att ge banker – som står för en stor del av skatteintäkterna från företagsvinster – och andra lägre skatt förväntas därmed kosta 7 miljarder kronor.
Redan tidigt var Ekonomistyrningsverket skeptiskt till kalkylen och påtalade att effekten av förbud mot interna lån inom företagskoncerner ”är mycket svårbedömda” när det gäller statskassan. Av försiktighetsskäl räknade myndigheten i stället inledningsvis med att stoppet för räntesnurror skulle inbringa 6 miljarder kronor, men strax före jul reviderades beräkningen.
Begränsningen av ränteavdragen väntas nu ge bara 3 miljarder i ökade skatteintäkter, vilket innebär att den samlade försvagningen av statsfinanserna för att ”stärka det svenska investeringsklimatet” uppgår till 13 miljarder kronor om året.
Men det är inte den enda kalkylmissen i miljardklassen. När regeringen i höstas lanserade en ytterligare förstärkning av jobbskatteavdraget uppgavs att förslaget skulle minska skatteintäkterna med 12 miljarder kronor årligen.
Enligt Ekonomistyrningsverket är det en underskattning. Verkets kalkyler visar att det femte jobbskatteavdraget kommer att kosta statskassan närmare 14 miljarder kronor i år.
Om myndigheten har rätt innebär det att det statsfinansiella priset för de två stora pjäserna i budgetarna har stigit från 19 till 27 miljarder kronor om året. I ett läge då varken finansdepartementet, statliga Konjunkturinstitutet eller Ekonomistyrningsverket ser något utrymme överhuvudtaget för ofinansierade satsningar framöver, måste 8 miljarder kronor mindre i statskassan under varje påföljande år anses vara en dyr felräkning.
