Något är mysko med krogjobben
Regeringen fick häromveckan en tidig julklapp från statliga Konjunkturinstitutet. I en rapport som fått stor uppmärksamhet hävdas att sänkningen av restaurangmomsen för snart två sedan har lett till 4 000 nya restaurangjobb.
Men det är något mysko med siffran.
Uppskattningen ligger högre än vad regeringen och dess utredare själva har kalkylerat med. En offentlig utredning förutspådde att sysselsättningen skulle öka med 6 000 jobb när momsen halverades på krogarna, men den räknade bara med 3 500 fler restaurangjobb. Resten skulle komma av att svenskarna började jobba mera.
Utredarna tänkte sig nämligen att vi genom att göra fler restaurangbesök skulle spara en massa tid som vi annars skulle ha lagt på att laga vår egen mat. En fjärdedel av denna insparade tid väntades vi tillbringa på jobbet, men det tror Konjunkturinstitutet fortfarande inte på.
Kalkylen om 3 500 krogjobb byggde på att hela momssänkningen skulle komma kunderna till del genom lägre priser.
Men så har inte skett. Enligt Konjunkturinstitutet har bara 40 procent vältras över till kunderna, i stället har sänkningen bidragit till rejält höjda vinstmarginaler i restaurangbranschen.
Det begränsade genomslaget på priserna har gjort att omsättningen ökat betydligt mindre än vad utredningen räknade med. Att då sysselsättningsuppgången skulle bli avsevärt större verkar långsökt. Pris- och efterfrågeutvecklingen tyder på 1 300 nya jobb, snarare än 4 000.
En sådan notering ligger också mer i linje med vad annan officiell statistik visar.
En förklaring till Konjunkturinstitutets slutsatser är att de bygger på en omräkning av lönesumman till antal skallar. Lönesumman är vad du får fram om du multiplicerar lön med antal arbetade timmar. Det gör att det inte går att veta om uppgången i lönesumman beror på att redan anställda tjänar eller jobbar mer, eller att de restauranganställda faktiskt har blivit fler.
Att sänkt krogmoms leder till fler jobb på restauranger är helt naturligt. Allt annat vore en katastrof.
Knäckfrågan är om det leder till att ökad sysselsättning i hela ekonomin eller om arbetstillfällen flyttar från andra branscher till krogarna. Konjunkturinstitutet lutar åt de förstnämnda och framhåller att grupper med hög arbetslöshet är överrepresenterade inom branschen. Men för att den samlade sysselsättningen långsiktigt ska öka krävs att det finns arbetslösa som har så svaga kvalifikationer att de enda jobb de kan få oavsett konjunkturläget är restaurangjobb.
Att så skulle vara fallet är långtifrån självklart.
