B-laget växer i välfärden

152 000 anställda i privat och kommunal välfärd har otrygga jobb. Av dem är hälften kvar som sms-inhopppare eller i bästa fall schemalagda vikarier efter tre år.

Det här är inte enbart ett problem för kvinnor och ungdomar. Nästan 40 000 män har otrygga jobb i välfärdssektorn, att jämföra med knappt 120 000 kvinnor. En tredjedel av dem som har otrygga anställningar är över 35 år.

– Att inte kunna erbjuda tillsvidareanställningar i vård och omsorg gör jobben mindre attraktiva. Och vi behöver fler som jobbar i vården – inte färre, säger Kommunals ordförande Annelie Nordström.

Otrygga anställningar innebär kortare arbetstid och sämre lön. En fast anställd i Kommunal tjänar i genomsnitt 22 700 kronor på heltid. De som har otrygga jobb tjänar mindre än hälften, runt 10 000 kronor i månaden.

Det beror på deras timmar bara räcker till en halvtid i genomsnitt och att de tjänar
3 300 kronor mindre, omräknat till heltid, än fast anställda.

I privata vårdföretag har drygt 30 procent av personalen otrygga jobb, i kommunerna 25 procent och i landstingen 18 procent.

Mellan 2007 och 2012 ökade andelen kommunalt anställda med otrygga jobb från 25 till 30 procent. Enligt Kommunal beror det främst på lagändringen 2007. Den gör det möjligt att stapla olika sorts otrygga anställningar på varandra.

Allmän visstid följs av vikariat. Resultatet blir fyra års otrygg anställning. Statistiken visar att många har någon sorts otrygg anställning längre än så.

2012 fick Kommunal igenom en begränsning på högst tre år i avtalet med Sveriges Kommuner och Landsting. Sedan ska kommunalt anställda erbjudas fasta jobb. I år ville Kommunal sänka ribban till två år. Resultatet blev att frågan skickades över till en arbetsgrupp.