Vart tredje jobb med statligt bidrag till lönen finns inom hotell och restaurang. Det här slås fast på nytt – denna gång i en rapport från Riksrevisionen.

Rapporten går igenom två bidrag till arbetsgivare som anställer nyanlända – nystartsjobb och instegsjobb. I år kostar bidragen drygt sex miljarder kronor. Det innebär att arbetsgivare i hotell- och restaurangbranschen – framför allt små arbetsgivare – subventioneras med två miljarder om året.

Bidragen är så vanliga i branschen att det är svårt att få ett jobb utan bidrag. När bidraget tar slut, tar också jobbet slut.

En tanke med bidragen är att de nyanlända ska lära sig svenska på jobbet. I praktiken får många jobb där de knappt behöver prata – som städjobb eller diskare på restaurang.

Riksrevisionen tycker att det är dags att ta reda på vilka risker som följer av att bidragsjobben koncentreras till vissa branscher. Hittills har regeringen inte gjort något för att ta reda på det. Nu är det dags att Arbetsförmedlingen får i uppdrag att göra det. Sedan ska kunskaperna spridas till arbetsförmedlarna.

Regeringen införde instegs- och nystartsjobb efter valet 2007. Målet är att hjälpa nyanlända invandrare in på arbetsmarknaden enligt modellen först instegsjobb och sedan nystartsjobb.

Riksrevisionens granskning visar att nystartsjobben tränger undan instegsjobben. Fel i systemet innebär att invandrarna inte får den svenskundervisning de egentligen ska ha.

• Instegsjobb innebär att arbetsgivaren får 80 procent av lönekostnaden i bidrag från staten upp till ett tak på 800 kronor per dag. Bidragsjobbet ger inte rätt till a-kassa eller företräde till lediga jobb enligt las. Villkoren ska vara kollektivavtalsliknande. Arbetsförmedlingen bestämmer vilken arbetsgivare som ska bidraget.

• Nystartsjobb innebär att arbetsgivaren får halva lönekostnaden i bidrag från staten. Den anställde får rätt till a-kassa och förtur till lediga jobb enligt las. 2009 tog regeringen bort kravet på kollektivavtalsliknande villkor. Arbetsgivaren behöver inte ansöka om bidraget – bara anmäla till Arbetsförmedlingen.

43 000 människor hade ett nystartsjobb i oktober, knappt 3 000 hade ett instegsjobb. Många kommuner väljer bort instegsjobben. Orsaken är att bara nystartsjobben ger rätt till a-kassa. Om någon blir arbetslös efter ett nystartsjobb slipper kommunen betala socialbidrag. Staten står för ersättning från a-kassan.

Av samma skäl är nystartsjobben populärare bland dem som jobbar.

I år kostar nystartsjobben nästan sex miljarder kronor. Instegsjobben kostar runt 300 miljoner kronor.

Riksrevisionens slutsats är att instegs- och nystartsjobb fungerar ungefär som regeringen har tänkt sig. Det hindrar inte att mycket kan bli bättre.

Riksrevisionen vill att regeringen ska se till att regeringen ska samma krav på förmåner och försäkringar både för instegsjobb och nystartsjobb.