Arbetsgivarna har redan makt över turordningen
Anställningsskyddet är avgörande för fackets existens. Och det visar sig att arbetsgivarna redan har stort spelrum när det gäller uppsägningar på grund av arbetsbrist.
Forskaren Catharina Calleman har undersökt AD:s domar om uppsägning på grund av arbetsbrist mellan 2005 och 2010. I 14 av 20 mål vann arbetsgivarna och en av hennes slutsatser är att reglerna för uppsägning inte är stelbenta, som bland annat arbetsgivarna hävdar.
– Det här handlar om makt. Det innebär ganska stor makt att kunna bestämma vem som ska kunna arbeta kvar och vem som ska bli arbetslös, säger hon.
Hon resonerar kring Arbetets artikel om arbetsgivarnas förslag till turordningsregler som skickats till PTK. Enligt förslaget ska kompetensen och inte anställningstiden styra vem som ska sägas upp vid arbetsbrist.
Det tror Catharina Calleman kan bli besvärligt och skapa svåra bevisdiskussioner. Anställningstid och ålder är betydligt lättare att använda, enligt henne.
Hon påpekar att både anställningstid och kompetens finns med i nuvarande lagstiftning. Och i de avtalade turordningsregler som fanns före las – lagen om anställningsskydd – grundades uppsägningsregler som regel på en kombination av dessa – anställningstid och kompetens.
– Anställningsskyddet är viktigt för facket. Det skulle vara svårt att verka fackligt om det finns en risk att bli uppsagd. Om man hårddrar detta så har anställningsskyddet betydelse för fackets existens, säger hon.
Å andra sidan tror hon att arbetsgivarna även utan anställningsskydd skulle knyta en del till sig och ge dem fast anställning, de som arbetsgivarna tycker är kompetenta och viktiga för verksamheten. De som är mer utbytbara riskerar att få ett dåligt skydd för sina anställningar, enligt henne.
Läs också:
