”Folk i handeln far illa av alla visstider”

– De som arbetar i handeln har svårt att skapa sig ett yrke, få fasta heltidsjobb och få upp status och löner, säger Susanna Gideonsson.

De osäkra jobben ökar. Sedan 1990 har andelen tillfälliga jobb gått från vart tionde till vart sjätte. Men siffrorna visar inte alla sidor av verkligheten. För Handels vice ordförande Susanna Gideonsson är dessa siffror en ren utopi. Bland arbetare inom detaljhandeln är nu mer än var fjärde visstidsanställd. 

Framför allt är det ungdomar, kvinnor och personer med utländsk bakgrund som fått en svag ställning på arbetsmarknaden. Den statliga Deltautredningen pekade redan 1999 ut detaljhandeln som en av de mest påverkade näringarna.

– Alla fackförbund pratar om visstiderna, men vi får inte grepp om frågan. Vi behöver en generaldiskussion och vi behöver ställa oss frågan: Är det så här vi vill ha det? säger Susanna Gideonsson.

Folk far illa, säger hon, inte bara de korttidsanställda:

– Även de som har fasta jobb mår ju rackarns så dåligt av situationen, det visar vår undersökning Utarbetad eller utbytbar från förra året. Att inte veta vem man ska jobba med nästa dag, att hela tiden lära upp nya – utan goda strukturer slits man ut fortare, säger hon.

Men trots att Handels har arbetat målmedvetet med frågan om heltider och tillsvidareanställningar så länge någon kan minnas, går utvecklingen åt andra hållet. Enligt Gideonsson är det ett samhällsproblem som politikerna inte vill ta i.

 Men att vi ska jobba mer står väl på agendan i samhällsdebatten? 

– Jo, att vi ska jobba längre, tills man är 72 år. Men även om vi inom handeln jobbar till 72, kommer vi inte att ha en pension att leva på.

Politikerna ser servicejobb som en avstjälpningsplats, anser hon:

– De ser tjänstesektorn som en slags tratt där man ska stjälpa ner alla som inte har jobb, utan att tänka på kompetens. Det gör att de som arbetar i handeln har svårt att skapa sig ett yrke, att satsa och vidareutbilda sig, att de har svårt att få fasta heltidsjobb och få upp status och löner. Det blir bara en ond spiral.

De sänkta arbetsgivaravgifterna för unga har inte gett något resultat inom handeln, säger hon.

– Det ser vi tydligt eftersom andelen unga har minskat. Arbetsgivaren anställer dem man behöver och när man behöver det, de kommer inte att anställa bara för att det finns en billig arbetskraft.

Enligt Svenskt Näringsliv behöver handeln visstider. Det funkar inte att bara ha öppet mellan åtta och fem.

– Nej, självklart, och man väljer inte när man blir sjuk och när det behövs vikarier. Men man måste planera. Svenskt Näringsliv är ute och cyklar, och de vill inte göra jobbet med att ha en långsiktig planering. Det är snabba resultat som räknas. Men vad kostar det att hela tiden rekrytera nytt, lära upp nytt, att människor blir sjuka? Det gäller inte bara vår bransch. Dessutom finns det många företag som har varit duktiga på att anställda på heltid.

– Vi tycker inte att det blev bättre när lagen om den allmänna visstidsanställningen kom (2007). Nu är det ingen som provanställer längre, nu blir det visstidsanställningar och då slipper arbetsgivaren diskussionen om varför de inte övergår i fasta jobb. De tillsätter folk på nya perioder och nya perioder. Där har vi inte fått någon draghjälp från politiskt håll.

Du tycker att det behövs fler rapporter och gladdes över debattboken Stoppa skitlivet som kom ut förra veckan. Där föreslås en straffavgift om arbetsgivare visstidsanställer någon mer än 18 månader. Skulle avgifter fungera i er bransch?

– Det är svårt att säga, pengar brukar ju ge viss effekt, men jag ser det inte som den mest effektiva vägen.

Svenskt Näringsliv påpekar att forskningsläget är osäkert när det gäller sambandet mellan anställningsform och hälsa. Och hänvisar till forskning som visar att folk som är inlåsta i fel jobb och fel yrke mår ännu sämre än andra grupper – och därför är måna om sin plats i las-listan.

– De blandar äpplen och päron. Hur många är så inlåsta att de inte kan skaffa lägenhet, inte bilda familj? Jag blir nästan småirriterad. Att man ska trivas är en ren och skär arbetsmiljöfråga och det är självklart.

– Las vilar på ett andra ben som handlar om kompetens. Möjligheten för en vuxen anställd att omskola sig är minimal, den har man skurit ner på. För dem som vill prova något nytt, liksom för sjukskrivna, behöver vi ett system för att skaffa ett nytt yrke. Mer trygghet och fler omställningsmöjligheter – då skulle arbetsmarknaden bli mer flexibel. Det handlar inte om visstider eller tillsvidareanställningar.

I nästa veckas Arbetet får arbetsgivare ge sin syn på tillfälliga anställningar i handeln. Vad vill du fråga dem? 

– Varför använder ni visstider i den utsträckning ni gör? Och säg inte kundtillströmning, för ni har fått ett flexibelt detaljhandelsavtal. Veckoarbetstiden kan variera nio timmar uppåt eller neråt, och ni får lägga ut detta över ett helt år. Använder ni de möjligheter till variationer som ni har, så borde ni kunna lösa det här.