Fackföreningsrörelsen får starkt stöd av Europarådets kommitté för sociala rättigheter i det omdebatterade Lavalfallet. Och regeringen får kritik.

– Detta är en mycket stor framgång för fackföreningsrörelsen. Nu har vi svart på vitt att våra fackföreningar från början agerat i enlighet med svensk lag och att alliansregeringen sedan gick för långt med sin lagstiftning, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

Lavallagen – eller lex Laval – har inneburit en inskränkning av de fackliga rättigheterna. Det är huvudbudskapet i det besked från Europarådets kommitté för sociala rättigheter som i dag, onsdag, blir offentligt.

– Lagen bör därför omedelbart ändras, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Den svenska lagstiftningen i spåren av Lavalfallet har, enligt både FN:s arbetslivsorgan ILO och Europarådets kommitté för sociala rättigheter, inskränkt fackens möjligheter att slåss för likabehandling av inhemska arbetare och de som är anställda av ett utländskt företag men jobbar tillfälligt i Sverige (utstationerade).

Dagens yttrande är ett svar på en gemensam kollektiv klagan från LO och TCO och det ger facket framgång. Det gäller både stridsåtgärdernas omfattning och vilka områden som omfattas av den fackliga stridsrätten.

– Man brukar tala om både höjd och bredd i frågan om fackliga stridsåtgärder. Nu får vi stöd i båda fallen av kommittén för sociala rättigheter, säger LO:s chefsjurist Claes-Mikael Jonsson.

Att Europarådets utlåtande stärker den uppfattning som fackföreningsrörelsen drivit, både på Europaplanet och i Sverige, allt sedan Lavalfallet avgjordes i EU-domstolen för sex år sedan är tydligt.

– Det är därför upprörande att både Byggnads och Elektrikerna dömts att betala skadestånd för ett agerande som visat sig vara enligt regelboken. De fick böter för att de gjorde rätt. Det är allvarligt, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Utlåtandet från Europarådets kommitté för sociala rättigheter är dock inte rättsligt bindande. Regeringen kan strunta i kommitténs yttrande och låta gällande lagstiftning verka också i fortsättningen.

– Men det är ingen tvekan att vi har etablerat en ny rättsordning i Europa i och med det här utlåtandet. Det kommer att påverka EU-domstolen i fortsättningen. Det är det inget tvivel om, säger Claes-Mikael Jonsson.

För facken som tvekat i sina aktioner sedan Lex Laval infördes innebär yttrandet från Europarådet råg i ryggen. Det blir nu enklare att vidta stridsåtgärder och slåss för att kollektivavtalens villkor ska gälla också utstationerade arbetare.

Att enbart kunna kräva minimivillkor, som lagen medger, är en alltför långtgående inskränkning i fackens rätt att slåss för likabehandling, enligt den europeiska kommittén för sociala rättigheter.

På samma sätt som Europarådets kommitté nu ger facken rätt har också ILO resonerat i sitt utlåtande från februari 2013.

För att tvinga fram en bindande ändring i Laval-fallet krävs en ny prövning av frågan i EU-domstolen. Och rätten att väcka talan där inskränker sig till medlemsländerna och EU-kommissionen.

Hur sannolikt det är att frågan prövas på nytt i ljuset av dagens utlåtande är svårt att sia om.

Lavalfallet

I november 2004 satte Byggnads det lettiska byggföretaget Laval i blockad. En månad senare följde Elektrikerförbundet upp med stridsåtgärder. Byggnads ansåg att företaget dumpade lönerna på ett skolbygge i Vaxholm, och krävde svenskt kollektivavtal.

EU:s domstol ansåg senare att facket tog i för hårt.

Efter domen drev regeringen igenom Lavallagen, som ska klargöra vad som gäller när utländska företag tillfälligtvis gör jobb i Sverige. De rödgröna partierna anser att den alltför långtgående begränsar fackets möjligheter att ta till konfliktåtgärder för utländska arbetare.

Regeringen bör därför ändra lagen och också kompensera fackförbunden Byggnads och Elektrikerna för de skadestånd de fick betala, enligt ILO, skriver LO och TCO i ett pressmeddelande.