Foto: Bertil Enevåg Ericson

– Vi har en ojämställd mottagning, sade integrationsminister Erik Ullenhag på konferensen om invandrarkvinnors etablering på arbetsmarknaden. Män får både fler och tidigare arbetsmarknadsinsatser än kvinnor, konstaterar en statlig utredning.

 

Ren diskriminering, förutfattade meningar, okunskap om invandrade kvinnors kompetens och brist på invandrade chefer utgör stora hinder, anser Jelica Ugricic.
Hon är ordförande för Internationella kvinnoföreningen i Malmö som i dag ordnar en konferens om invandrarkvinnors etablering på arbetsmarknaden. 

– Jag vill jobba, jag vill, jag vill, säger Fatima Aziz, en av medlemmarna i Internationella kvinnoföreningen i Malmö.

Hon har varit i Sverige en lång tid, men har inte lyckas få jobb. Hon har erfarenhet av fabriksjobb, av sömnadsarbete bland annat, men här finns ju inga fabriker.

Vad behöver göras?

– Öppna fabriker, säger hon.

Föreningens ordförande, Jelica Ugricic, anser att det finns många hindrande strukturer på arbetsmarknaden för invandrade kvinnor. Ren diskriminering, förutfattade felaktiga meningar om att invandrade kvinnor hellre vill vara hemma med barnen, okunskap om kvinnornas kunskaper. Och så finns det för få invandrade chefer, anser hon.

– Chefer anställer ju dem som liknar sig själva.

Var tredje invandrad kvinna saknar jobb, och i Malmö är siffran ännu högre.

Regeringens Akka-utredning har visat att kvinnor har fått sämre hjälp än män när de invandrat till Sverige.

– Vi har en ojämställd mottagning, säger integrationsminister Erik Ullenhag, som deltar med ett tal på konferensen.

Han pratar om goda effekter från etableringsreformen från 2010. Om att ersättningen blivit individuell och inte baseras på familjen, vilket tidigare bidrog till att många kvinnor stannade hemma. Att föräldraförsäkringen nu görs om så att de som har barn över fyra år inte får ta ut mer än drygt 100 dagar, tycker han också är en viktig del.

Akka-utredningen hade som utgångspunkt att det tog sju år för invandrade att få fotfäste på arbetsmarknaden. Men det fanns en stor könsskillnad: för män var siffran 5 år och för kvinnor 10 år.

Utredningens betänkande 2012 visade att männen fick tidigare och mer effektiva arbetsmarknadsåtgärder mellan åren 2000 till 2010.

Skillnader som består.

– Vi har sett att samma mönster finns kvar för dem som nu har etableringsinsatser. Av kvinnorna får 3 procent arbetsmarknadsutbildning, av männen 10 procent. Nystartsjobb får 2 procent av kvinnorna och 7 procent av männen. Det är alltså tre gånger så vanligt att insatserna ges till män, säger Akka-utredaren Elin Landell.

Erik Ullenhag avböjer att sia om när gruppen utlandsfödda kvinnor ska få samma delaktighet på arbetsmarknaden som andra.

– Det går åt rätt håll. Vi har börjat minska gapet. En viktig del är rut-tjänsterna. Jag tror att Sverige förändras när det blir en ökad mångfald, säger han.

På konferensen i Malmö deltog arbetsförmedlare, personal från kommuner och från försäkringskassorna, liksom många medlemmar från internationella kvinnoföreningen i Malmö.  Jelica Ugricic hoppas att konferensen ska leda vidare till fler mindre konferenser och workshops, där hindren för kvinnorna läggs under lupp.