Varför minskar löneandelen?
Maskinerna på jobbet – kollegor eller konkurrenter? I decennier har ekonomer försökt ta reda på om nya maskiner ersätter arbetskraften – eller om ny utrustning kompletterar arbetstagarna och gör dem mer värdefulla och välbetalda.
’På senare år har flera tunga instanser, däribland den internationella samarbetsorganisationen OECD, hävdat att ny teknologi sedan 1980-talet huvudsakligen har tagit arbetarnas plats. Deras forskare för fram att datorerna och IT-utvecklingen har gjort många gamla arbetstillfällen överflödiga. En effekt som inte fullt ut motverkas av att de arbetstagare som finns kvar har blivit mera värdefulla för produktionen.
Detta har sedan använts som en förklaring till att löntagarnas del av arbetets frukter – den så kallade löneandelen – har fallit i Sverige och i västvärlden. Medan den del av kakan som går till kapitalägarna har ökat.
Kapitalet skulle alltså ha gynnats av datorernas frammarsch.
Häromveckan kom dock LO:s chefekonom Ola Pettersson och tidigare LO-utredaren Jakob Molinder med en artikel i tidskriften Ekonomisk Debatt som hävdar motsatsen. Enligt dem är produktionsutrustningen något som framförallt kompletterar de svenska löntagarna. Visst leder nya maskiner till att vissa jobb försvinner, men de anställda som blir kvar får bättre betalt, hävdar de.
I likhet med andra når de slutsatsen att löneandelen i Sverige sedan 1990-talet har parkerat på historiskt låga nivåer.
Chefekonomen och utredaren härleder nedgången till tillverkningsindustrin, där löntagarnas tårtbit har krympt avsevärt mer än i resten av näringslivet. De anser att löneandelens fall hänger samman med att industriproduktionen blivit mindre kapitalkrävande sedan slutet på 70-talet. I stället för att kräva allt dyrare utrustning i förhållande till värdet av det som produceras, så har värdet av byggnaderna, maskinerna och datautrustningen i svensk industri minskat jämfört med produktionen.
Knäckfrågan blir vad som ligger bakom den utvecklingen. Om den beror på att varvs- och industridöden i större utsträckning har drabbat mer kapitalkrävande industri så borde receptet vara stöd till utbildning och mer högteknologisk produktion. Om den kommer av att investeringarna släpat efter, så är det fler och större satsningar på byggnader och maskiner i stället för aktieutdelningar som behövs. Eller är det kanske it-utvecklingen som spökar igen, eftersom den bidragit till att många kapitalvaror blivit avsevärt billigare?
Det sista ordet om den sänkta löneandelen är inte sagt.