Ett system för korttidsarbete är på väg att etableras i industrin. De tidigare hårt kritiserade krisavtalen får nu en slags efterföljare som ska bromsa uppsägningar.

IF Metall och Teknikföretagen har förhandlat fram en preliminär uppgörelse som ska dämpa effekterna av framtida kriser och förhindra eller minimera uppsägningarna. Avtalsförslaget diskuteras i dag och i morgon av IF Metalls avtalsråd. Förbundet fattar beslut nästa vecka.

– Den här frågan är principiell och gäller inte enbart verkstadsindustrin utan hela förbundet, betonar IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Avtalsförslagen är ett tecken på att svensk industri europeiseras allt mer. Det gäller särskilt när tvära och djupa kriser ska hanteras via korttidsarbete.

Den stötdämpare som funnits i de allra flesta konkurrentländer med olika typer av statligt stöd vid konjunktursvackor har saknats i Sverige.

Den 22 november tar emellertid riksdagen ställning till ett förslag för korttidsarbete med statligt stöd.

Som ett komplement vid mindre konjunkturproblem har fack och arbetsgivare nu enats om ett system för korttidsarbete som lämnar staten utanför. När staten inte är inblandad kan lönen, enligt det preliminära avtalsförslaget, aldrig bli lägre än 88 procent av full lön och det oavsett hur mycket arbetstiden skärs ner.

I systemet för korttidsarbete med statligt stöd handlar det däremot om tre nivåer för arbetstidsförkortning och lägre lön. När arbetstiden kortas med 20 procent blir lönen 88 procent. När arbetstiden kortas med 40 procent blir lönen 84 procent och när arbetstiden kortas med 60 procent blir lönen 80 procent.

Statens bidrag vid dramatiska konjunktursvackor och korttidsarbete är 7, 13 respektive 20 procent.

Ännu så länge är avtalsförslaget utan statligt stöd preliminärt. IF Metalls avtalsråd diskuterar i dag och i morgon och därefter fattar förbundsstyrelsen beslut i frågan. Men allt talar för ett godkännande. Förbundsledningen rekommenderar avtalsrådet att säga ja.

Båda systemen för korttidsarbete kräver överenskommelser för att det ska genomföras. Att runda den fackliga organisationen och försöka träffa överenskommelser direkt med de anställda individuellt är ett avtalsbrott och kan bli föremål för prövning i arbetsdomstolen.

Finanskrisen ledde 2009 till hårda slag mot svensk industri, särskilt i bilindustrin. Stefan Löfven, som då var If Metalls förbundsordförande, öppnade för lokala avtal med arbetsgivarna där kortare arbetstid, sänkt lön och utbildningsinsatser ingick.

Enligt If Metall fanns då drygt 300 lokala krisavtal.

Fackförbundet beräknade att de lokala avtalen räddat drygt 10 000 jobb. If Metall bedömde också att ungefär 50 000 av förbundets cirka 300 000 medlemmar påverkades av krisavtal. (TT)